Kvinnorörelsen – vart tog den vägen?
Ulla Lundegård, född och uppvuxen i Alvesta, har dragit i gång projektet, som är en musikteater med flera avsikter.
– Vi ska lyfta fram specifika kvinnofrågor. Vi ska bilda nätverk, stärka kvinnogemenskapen och vi ska ha roligt, säger Ulla Lundegård.
Ulla bodde i Norrland under de kvinnokampsintensiva 70- och 80-talen. Hon medverkade i kvinnopjäsen Jösses flickor av Susan Osten och Garpe. Pjäsen beskriver kvinnornas situation genom tiderna både på det politiska och privata planet och spelades över hela landet.
Kvinnorna i pjäsen sjöng om att höja sina röster för att höras och få rättvisa på jobbet, i hushållsarbetet i hemmet.
Nu är det tyst om detta, anser Ulla.
– Alla dessa dokusåpor om kvinnor slår mig. Finns det ingen kvinnorörelse kvar, vad hände, ledde den här kampen till något? Var står vi i dag? undrar hon.
Om några dagar är det audition på Studiefrämjandets lokaler i Växjö. Det behövs 60–70 kvinnor för att genomföra projektet, som innebär att jobba med texterna i Jösses flickor och knyta dem till verkligheten idag, sätta ihop dem till en föreställning och sedan framföra den. Det behövs kvinnor som sjunger, regisserar, skaffar rekvisita med mera.
När tror du att föreställningen kan vara spelklar?
– På den internationella kvinnodagen den 8 mars 2011. En noga vald dag. Det ska bli en stor körmanifestation av kvinnor.
Är detta något som du har velat göra länge?
– Ja, jag vill föra traditionen vidare att kvinnor träffas och gör sig tydliga. Jag vill dra mitt strå till stacken att få kvinnor att förstå sitt värde, att de inte ska behöva vänta med färdig middag på sina män, när de själva jobbat hela dagen, säger Ulla Lundegård.
