Besparingskrav hotar skolbiblioteken

”Skolbiblioteksresurs minskas och funktionen centraliseras. Centralt placerade bibliotekarier servar alla skolor.”

Idag är det sex av Älmhults grundskolor som har egen skolbibliotekarie på plats i skolan, vilket även gymnasieskolan har. Om förslaget går igenom kommer ingen av dessa skolor att ha det längre. Istället ska de få besök av en bibliotekarie någon gång ibland.

Om besparingsförslaget klubbas igenom kommer det kvalitativa arbete som skolbibliotekarierna utför idag bli svårt att upprätthålla. Enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasiet (1 juli 2018) definieras skolbibliotek som en pedagogisk funktion med uppdrag att verka för elevernas måluppfyllelse. En skolbibliotekarie ska vara integrerad i undervisningen och vara en medpedagog i skolan med uppdrag att arbeta med elevernas läsning samt med MIK, Medie- och informationskunnighet. Det systematiska och målinriktade arbetet som sker idag blir svårt att vidmakthålla.

En skolbibliotekarie som finns på skolan är viktig för det metodiskt långsiktiga arbetet med att:

• Inspirera till läslust och ökad läsförståelse genom läsprojekt och läsutmaningar i form av bokprat, läsgrupper och boktips.

• Undervisa i källkritiks- och informationssökningskompetens tillsammans med lärarna.

• Skaffa och underhålla ett bestånd av nivåanpassad litteratur och andra medier, alltså helt enkelt se till att det finns ett välskött och bra skolbibliotek genom att vara den person som överblickar aktuell litteratur och lärresurser samt organiserar och gör dessa sökbara.

• Ge alla elever oavsett socioekonomisk bakgrund likvärdig tillgång till bra och nivåanpassade böcker och digitala medier. Många elever saknar läsande förebilder utanför skolan och i synnerhet elever från redan utsatta socioekonomiska grupper riskerar att få svårare att nå kunskapsmålen då de kanske inte har tillgång till litteratur i hemmiljön.

Hur mycket sämre blir kvaliteten för skolorna om de inte har sin egen bibliotekarie? Det går inte att svara på exakt, men det vi på förhand kan slå fast är att en viktig funktion på skolorna kommer att försvagas. Det kommer inte gå att behålla standarden på våra fina, välutrustade skolbibliotek eller ens kanske om ett eller ett par år att kunna kalla dem skolbibliotek värda namnet. Det går nämligen fort att rasera en verksamhet som är helt beroende av att det finns personal. Det kommer att bli konsekvenser för elevernas måluppfyllelse.

Den samlade forskningen under flera decennier, kring skolbibliotek både i Sverige och andra länder, visar att bemannade skolbibliotek har betydelse och värde för elevers lärande. Internationella jämförelser mellan länder pekar på att elever med tillgång till skolbibliotek presterar bättre vid examen än studenter utan tillgång. (Gärdén, 2017: Skolbibliotekets roll för elevers lärande – en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010-2015).

För att konkret visa hur stor skillnad skolbibliotek kan göra för elevers läsning i Älmhults kommun kan vi exemplifiera med följande färska lånestatistik: på en av våra grundskolor där det finns skolbibliotekarie har eleverna under år 2019 lånat 48 böcker per elev. På en annan av Älmhults grundskolor där det inte finns skolbibliotekarie har eleverna enligt statistiken lånat 7,5 böcker per elev under 2019.

Kan vi acceptera den planerade besparingen på skolbibliotekarieresurs i Älmhult? Vad tycker vårdnadshavare och elever? Vad tycker du?

Vi hoppas att utbildningsnämnden väljer att inte låta besparingen på skolbiblioteksresurs gå igenom, i synnerhet då regeringen idag (20/1) har lovat ett tillskott till välfärden på fem extra miljarder och finansminister Magdalena Andersson har uttalat sig om att kommunerna nu inte ska behöva säga upp personal inom vård och skola.

Marika Lundkvist, DIK

Anders Johansson, Lärarnas riksförbund

Carina Olsson, Lärarförbundet

Jonas Rundgren, Kommunal

Peter Lundström, Vision

Johan Nilsson, Haganässkolans Elevråd

Anne Wedin, förtroendevald Vårdförbundet