Annons

Det är dags för Svexit – låt oss rösta igen

”EU är statsrättsligt och funktionellt anpassat till den marknadsliberala tillväxtmodellen. Denna är oförenlig med ett ändligt klot och kraven på ett rättvist miljöutrymme”, skriver Carin Lindberg och Eva-Britt Svensson, Nej till EU.
Debatt • Publicerad 12 december 2019
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Sveriges befolkning borde få rösta om EU igen, tycker Carin Lindberg och Eva-Britt Svensson.
Sveriges befolkning borde få rösta om EU igen, tycker Carin Lindberg och Eva-Britt Svensson.Foto: Henrik Montgomery/TT

Den 13 november var det 25 år sen svenska folket röstade om huruvida vi skulle ansluta oss till EU eller inte. 52,3 procent röstade ja, 46,8 procent nej. Vi gick med den 1 januari 1995. Dagen före midsommarafton 2016 röstade det brittiska folket med en liknande marginal för att lämna EU.

För trettio år sedan var Sverige ett av världens mest välmående länder; jämlikt och en förebild för många. Grunden för vår framgångsrika utveckling var folkstyret. För demokrati och därmed också makt måste alltid förvaltas lokalt, i vardagen, hos medborgare och förtroendevalda.

Annons

Men med 25 års EU-medlemskap har makt flyttas uppåt och bort, från folkvalda till tjänstemän, bankdirektörer och näringslivets lobbyister.

EU har centraliserat makten. I Sverige går det ungefär 15 000 väljare/riksdagsledamot, i EU ungefär 400 000. Förr hade Sverige ett utvecklat kommunalt och landstingskommunalt självstyre, i dag styrs över hälften av dessa beslut från Bryssel.

EU har dragit undan makt från den demokratiska arenan. I Sverige kunde vilken riksdagsledamot som helst föreslå nya lagar som riksdagen sedan tog ställning till. I EU har tjänstemännen i kommissionen ensamrätt på att föreslå nya lagar.

EU har gjort nationella demokratiska val mer eller mindre verkningslösa. EU:s överordnade grundlag (Lissabonfördraget) fastslår vilken politik som skall föras. Vi får välja mellan vänster-, center- och högerpartier, men den enda politik som får föras är nyliberal ekonomisk politik, inskriven i grundlagen. Detta gör EU till en fundamentalistisk statsbildning.

EU är konstruerad uppifrån och saknar förankring och legitimitet. Därför förs ingen politisk debatt om EU i Sverige, vilket en statlig SOU-utredning konstaterade strax för folkomröstningen om Brexit. Som ett allvarligt exempel håller EU sedan Ukrainakrisen 2014 på att militariseras i snabbt takt med bland annat den Europeiska försvarsfonden och PESCO. Den nye kommissionsordförande Ursula van der Leyen vill ha en EU-armé redan till 2025. Detta talas det tyst om.

EU är statsrättsligt och funktionellt anpassat till den marknadsliberala tillväxtmodellen. Denna är oförenlig med ett ändligt klot och kraven på ett rättvist miljöutrymme.

Carin Lindberg, Nej till EU Växjö, Eva-Britt Svensson, Nej till EU Riksstyrelsen

Annons
Annons
Annons
Annons