Förseningar kostar 15 miljoner i Kronoberg
Kollektivtrafikförseningarna i Kronoberg kostar samhället över 15 miljoner kronor varje år, krymper arbetsmarknadsregionen och ökar utsläppen och antalet dödade och skadade i trafiken. Det visar en ny rapport som WSP tagit fram på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik. Förseningarna i hela Sverige kostar samhället över 8,5 miljarder kronor per år.
Två tredjedelar av kostnaden beror på att förseningarna minskar resenärernas tillgänglighet till samhället. Kostnaden beror delvis på minskade arbetsintäkter eftersom förseningarna minskar människors arbetsmarknadsregioner och gör det svårare för företagen att rekrytera personal med rätt kompetens, vilket i sin tur minskar produktiviteten och lönerna. Om förseningarna inte fanns skulle inkomsterna i Sverige vara 2,4 miljarder kronor högre.
Förseningarna minskar förtroendet för kollektivtrafiken. När människor väljer bilen istället för kollektivtrafiken ökar utsläppen, liksom antalet dödade och skadade i trafiken.
Analysen visar att över 80 procent av kostnaderna beror på förseningar i den regionala trafiken och mindre än 20 procent på förseningar i den långväga trafiken, framförallt i tågtrafiken. Regeringen och Trafikverket måste därför fokusera på att minska förseningarna i den regionala kollektivtrafiken.
Kapacitetsproblem och brister i infrastrukturen är den vanligaste orsaken till förseningar i både tåg- och busstrafiken. Trafikverket behöver skaffa sig bättre koll på järnvägsanläggningen och var flaskhalsarna i vägnätet finns och hur de påverkar. De mest störningskänsliga stråken behöver prioriteras, men behåll helhetssynen. Annars flyttar man bara flaskhalsarna.
För att minska förseningarna måste staten och kommunerna vidta en rad åtgärder.
Den regionala tågtrafiken måste få fler tåglägen för att minska störningskänsligheten och öka produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten.
I längden kan inte trängsel och dålig framkomlighet byggas bort med ytterligare väginvesteringar. Kollektivtrafiken behöver i högre utsträckning prioriteras framför biltrafiken.
Kommunerna måste införa busskörfält, prioritera kollektivtrafiken vid trafiksignalerna, minska gatuparkeringarna och planera vägarbetena bättre.
Regeringen, riksdagens partier och kommunerna måste anpassa politiken till att en punktlig, snabb och väl fungerande kollektivtrafik är avgörande för att vidga arbetsmarknadsregionerna och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. För att öka tillväxten, minska utsläppen och höja trafiksäkerheten måste minskade förseningar och stärkt kollektivtrafik vara bärande delar i nästa nationella plan för transportinfrastrukturen. Det är nödvändigt för både Sverige och klimatet.
Eva Johnsson (KD), ledamot, Svensk Kollektivtrafik och vice ordförande Trafiknämnden Region Kronoberg
Carina Bengtsson (C), ersättare Svensk Kollektivtrafik och ordförande Trafiknämnden Region Kronoberg
Kristoffer Tamsons (M), ordförande Svensk Kollektivtrafik
