Annons

Julen – en högtid för Profiten eller Prästen?

Återigen närmar vi oss julen, årets största kyrkliga högtid, till minne av Kristi födelse. En högtid som många unga i vår sekulariserade värld knappast förknippar med annat än några dagars extra ledighet och frosseri i köpenskap.
Insändare • Publicerad 4 december 2019
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Handeln passar verkligen på att utnyttja denna vår sjukliga svaghet för att köpa en massa onödiga prylar, bara vi tror att det är billigt och att andra gör detsamma”, skriver Olle Nilsson.
”Handeln passar verkligen på att utnyttja denna vår sjukliga svaghet för att köpa en massa onödiga prylar, bara vi tror att det är billigt och att andra gör detsamma”, skriver Olle Nilsson.Foto: Gorm Kallestad

Handeln passar verkligen på att utnyttja denna vår sjukliga svaghet för att köpa en massa onödiga prylar, bara vi tror att det är billigt och att andra gör detsamma.

Denna galenskap startar redan på höstkanten, så snart man reat ut sommarhalvårets privata altare, grillen.

Annons

Diverse glittrande och blinkande julsaker fyller därefter köptemplens hyllor för att kulminera med ”Black Friday”, en amerikansk galenskap som vi naturligtvis anammat.

Häremellan har man lyckats stoppa in en ny högtid, benämnd ”Halloween”, som i Sverige särskilt aktualiserats av Buttericks 1990 och av Svenska Köpmannaförbundet 1997. Detta säger väl allt, ytterligare ett krämarnas påfund för att locka pengarna av oss.

När vi nu står inför julhelgen gör handeln en sista spurt för att tömma det eventuella kreditutrymme vi har kvar på våra konton. Och särskilt lätt är det ju gentemot dagens ungdom, som knappast sett eller burit på verkliga pengar, plastkortens baksida.

Efter att i härvarande tidning i glättiga annonser sökt övertalas att inköpa ovanstående onyttigheter, till förfång för julens verkliga andliga och ljusa budskap, känns det verkligen tryggt och hoppfullt att konstatera att många kyrkor härstädes fortfarande i vissa delar lever i enlighet med 1686 års kyrkolag i så måtto att julottan startar klockan 06.00. Älmeboda är till och med ett strå vassare och börjar redan klockan 04.00.

Här kan påminnas om att benämna en senarelagd gudstjänst otta (tidig morgon), är egentligen direkt felaktigt utifrån Svenska Akademiens ordlista. Således omotiverat senarelagda julottor och så kallade midnattsmässor, som förekommer på vissa håll, kan därför främst ses som ett uttryck för den moderna människans svaghet och dekadens, att jämföras med forna tiders förberedelser inför julottebesöket, ofta omfattande såväl arbete med djuren som slädfärd till den egna kyrkan.

Vad gäller så kallade midnattsmässor ställer man sig numera också osökt frågan, om många församlingsmedlemmars mottaglighet för julbudskapet, efter ett ofta överdrivit intag av mat och inte sällan jämväl dryck.

Olle Nilsson

Annons
Annons
Annons
Annons