Lärarnas Riksförbund kräver statlig skola
När Lärarnas Riksförbund nu samlar lärare och studie- och yrkesvägledare till sin första digitala kongress sker det i ett läge när skillnaderna i skolornas förutsättningar riskerar att öka i takt med att kommunernas ekonomi raskt försämras.
Vårt skolsystem är präglat av segregation och bristande likvärdighet. I årskurs 9 lämnar nästan var sjätte elev grundskolan utan att vara behörig till ett nationellt gymnasieprogram. I gymnasieskolan är det svårt att reparera elevernas bristande förkunskaper, snarare accentueras problemen och mer än en tredjedel av eleverna når aldrig examen. Det är tydligt att skolsystemet inte förmår möta de svagaste.
En alldeles ny utredning har nu lagt förslag för att minska segregationen och skapa en större likvärdighet. De måste snabbt omsättas i praktiken. Det handlar om att tillföra grundskolan extra resurser, slå ihop flera statliga öronmärkta bidrag till ett statligt undervisningsbidrag. Bidraget måste fördelas med en socioekonomisk viktning, så att de kommuner och friskolor med störst utmaningar och behov också får mest resurser.
Utredningens viktigaste förslag går ännu längre och handlar om att titta vidare på möjligheten för staten att ta över hela kostnaden för grundskolans undervisning, det gäller sådant som lärarlöner, specialpedagogiska insatser och läromedel.
Regeringen måste nu ta fram det beslutsunderlag för ett statligt huvudmannaskap som utlovas i januariavtalet. Lärarnas Riksförbund har redan förslag för att göra detta möjligt:
1. Utred omedelbart hur ett skifte i ansvar för undervisningskostnaden ska genomföras från kommunal nivå till statlig nivå, liksom konsekvenser för det övriga skolsystemet.
2. Gör en snabb översyn av samtliga statsbidrag till skolan och presentera ett förslag om ett statligt undervisningsbidrag till grund- respektive gymnasieskolan.
3. Genomför en skatteväxling mellan stat och kommun så att undervisningskostnaden för grundskolan respektive gymnasieskolan tas över av staten via ett samlat bidrag för vardera skolformen. Beredskap ska då finnas för att också överföra arbetsgivaransvaret för lärare och rektorer till staten.
Det är viktigt för Sveriges framtid med en hög utbildningsnivå och att alla elever får likvärdiga möjligheter att utvecklas maximalt kunskapsmässigt. Det innebär att staten måste ta ett helhetsgrepp om skolan och förändra det som är dåligt, men bevara och vårda det som är bra. Lärarnas Riksförbund kommer på kongressen att diskutera hur nödvändiga förändringar ska gå till och sedan sätta hård press på politikerna.
Åsa Fahlén ordförande Lärarnas Riksförbund
Johan Runesson, ordförande distrikt Kronoberg och ledamot förbundsstyrelsen
Anders Johansson, kommunombud och kongressledamot i Älmhult kommun
Ellinor Silvudden, kommunombud och kongressledamot i Växjö kommun
Bertil Pålsson, kommunombud i Markaryd kommun
Claes Juto, kommunombud i Lessebo kommun
Kerstin Hultqvist, kommunombud i Uppvidinge kommun
Lina Hading, kommunombud i Tingsryd kommun
Tina Alhbin, kommunombud i Ljungby kommun
Ulrika Runesson, kommunombud i Alvesta kommun
Lena Siljedahl, kongressledamot från Alvesta kommun
Ronnie Johansson, kongressledamot (suppleant) från Växjö kommun
Martin Wikman, kongressledamot (suppleant) från Växjö kommun
