Låt inte prestige hindra en omprövning
Efter ett stort antal artiklar i Smålandsposten om det förhastade (preliminära) beslutet att bygga ett nytt sjukhus i Räppe har den styrande majoriteten i regionen (M, KD, L, C) tvingats svara den 5 maj. Det är ett lysande politiskt retoriskt alster men på de konkreta sakfrågorna har ansvariga inte ett ord att säga. Till exempel om ödet för nuvarande sjukhus och kostnaderna för att spränga bort det.
Viktigaste är dock den förändrade ekonomiska situation som coronakrisen skapat. Svenskarna är bekymrade för hur det ska gå med Moder Svea och kronobergare för Kronoberg. Arbetslöshetstal på 15 procent redan på kort sikt och kraftigt fallande BNP kommer minska skatteintäkterna.
En jättelik kostnad tillkommer från all den uppskjutna vård som coronakrisen medfört och som kommer belasta vården närmaste årtiondet. För att inte tala om den reorganisering som behövs av äldrevården för att få slut på timanställningar, vikariat och kunna rekrytera och utbilda nya fasta undersköterskor med ordentlig lön för det kvalificerade jobbet. Ökade dyra läkarinsatser i äldreomsorgen inte att förglömma!
Men regionens styrande allians har inget bekymmer för hur ett nytt sjukhus ska kunna finansieras i en helt ny situation. Saken kommenteras inte i debattartikeln senast. Redan före coronakrisen ingav beräkningarna var pengarna skulle tas de största tvivel. Trots flera uppmaningar har den politiska ledningen aldrig svarat tidigare landstingsdirektör Lennart Rydberg. Han kan inte anklagas för att vara någon diffus tyckare utan har mångårig erfarenhet av risker med ogenomtänkta investeringar i landstingsverksamhet. Rydberg varnade tidigt för att ett projekt som Räppesjukhuset måste vara finansierat till 70 procent för att inte äventyra den löpande vården av patienter (SMP 22/1 2019). Men regionen har nästan inget insatskapital alls och trots många års högkonjunktur har vården ålagts sparbeting och budgetar spräckts på grund av otillfredsställda vårdbehov, köer och hyrläkareländet. Undersköterskor har mist sitt ob-tillägg, hörselskadade har fått betydande fördyrningar och så vidare.
Hur ska det inte bli post corona? Det minsta man kan begära är att ledningen redovisar hur bygget ska kunna finansieras i olika scenarier om skatteintäkterna minskar med 10,20 eller 30 procent. Hotet mot den löpande vården är akut. Ska det behövas en folkomröstning för att få fyrklövern att förstå att människors vårdbehov är viktigare än ett hus med fint skal men utan fullvärdigt innehåll.
Innehållet i nya sjukhuset definieras enligt den politiska ledningen nämligen av den nära vårdens kapacitet. ”Sjukhusvården ska bara göra det vi inte klarar i primärvården, kommunala hemsjukvården eller i hemmen” anges den 5 maj. Vilka ”vi”? Det är väl inte politikerna som gör läkarbesök i hemmen, på serviceboendena och sköter multisjuka och dementa.
Efter regimbytet 2018 har inga väsentliga resurser tillförts primärvården, nästan hälften av distriktsläkartjänsterna är vakanta och nu håller flaggskeppet Alvesta på att sjunka och står nästan utan ordinarie läkare till hösten.
Vad är det för verklighet den politiska ledningen lever i? Om den nära vården/primärvården är förutsättningen för hur sjukhuskatedralen i Räppe ska utformas måste första steget vara att skapa denna bassjukvård.
Alliansen hänvisar upprepade gånger till förstudien. Men den var ett hastverk utan den medicinska professionens medverkan. Bland annat protesterade Kronobergs Läkarförening mot det ofullständiga underlaget. Nu är läget ett helt annat efter coronakrisen. Låt inte prestige hindra en omprövning innan det är för sent!
Bengt Järhult, läkare, Ryd
