Sjukhus utan vårdplatser är inte värt namnet

Insändare

Vårdcentralsläkaren Bengt Järhult skriver den 14 mars att det finns anledning för regionen att tänka om och skrota planerna på ett storslaget lasarettsbygge. Ja. Det finns det säkert stort folkligt stöd för.

”Sjukhus utan vårdplatser och mindre vårdpersonal är inte värt namnet. De flesta märker väl hur angeläget det är i vården med tillgång på människor enligt närhetsprincipen”, skriver Per Gustafsson.
Foto: Bertil Ericson / TT
”Sjukhus utan vårdplatser och mindre vårdpersonal är inte värt namnet. De flesta märker väl hur angeläget det är i vården med tillgång på människor enligt närhetsprincipen”, skriver Per Gustafsson.

Ersätt dessa planer med rimliga tillbyggnader av nuvarande. Platsen är utmärkt. Strandbjörket ger plats för andra behov än ankdammar och lekplatser. Sjukvård är en större sak. Sjukvård av människor är, realistiskt sett, det mest elementära i ett sjukligt samhälle. Läs vad människor svarar i enkäter! De tänker då på vad som väntar de flesta. Till ”skroten” kan också en del andra ljusblå drömmar fraktas.

Enligt vad som kunnat inhämtas skulle det nya bygget i Räppe vara ett sjukhus utan vårdplatser. Snabbt in och allt snabbare ut. Biltvättsprincipen. Som nu. Fast ännu värre. Nej, bygg ut i vettig takt och inrätta fler vårdplatser för bättre kontinuitet och mindre förflyttning. Öka bemanningen! Inga fler skrytbyggen!

Nuvarande coronasituation ger ett brutalt ”svar på tal” till dem som saknat verklighetsförankring. Även förutvarande ”normalsituation” har gett besked om att det saknats realism. Sjukhus utan vårdplatser och mindre vårdpersonal är inte värt namnet. De flesta märker väl hur angeläget det är i vården med tillgång på människor enligt närhetsprincipen. Skräm inte bort dem som är villiga att gå in i dessa uppgifter som många inte alls kan tänka sig i en värld som svämmar över av onödiga mediastjärnor och kulturknuttar. Att ge rimliga arbetsvillkor och löner till dem som verkligen behövs är en självklarhet. Dra ner på kostnader för onödigheter som vi översvämmas av. Politiker och chefer är inte till för sin egen skull.

Fler händer och fötter och tid för samtal vet vanliga människor är bra. Det ska inte rationaliseras bort utan återställas i behövlig utsträckning. Det kostar. Och är bättre för verklig folkhälsa än mer teknik och mer robotar. Tekniken får inte ersätta människor.

Coronasmittan kan vara till nytta för att uppmärksamma de grundläggande och väsentliga behoven. Det förvaltningsuppdraget har en lång historia i vårt land. Men kan rivas ner och försvinna med ett enbart materiellt och kortsiktigt tänkande. Vem vill ha det så?

Per Gustafsson