Svårt att tycka något bland alla som tycker

Som journalist har man ett ansvar. Man ska vara opartisk, ofärgad och noggrann. Man ska belysa ett problem, en frågeställning eller händelse för läsarnas bästa med demokrati och opartiskhet som ledord.

Jag är 30 år gammal. När jag var yngre tyckte jag mycket om mycket. Jag var inte rädd för att bejaka min ståndpunkt eller säga när jag tyckte annorlunda. Men allt det där har sakta men säkert slipats bort de senare åren. Jag vet knappt vad jag tycker längre. Men däremot ifrågasätter jag allt.

Dessutom pratar jag i mitt jobb med folk som tycker något varje dag. Debatten rullar med åsikter från kommun, näringsliv eller andra parter som ofta tycker olika. Allt de tycker ifrågasätter jag i mitt huvud. Svårt att tycka något bland alla som tycker, sjöng Lars Winnerbäck i låten Skolklockan på plattan Hosianna. I det känner jag en viss substans.

Men ifrågasätt allt. Det är nog mitt motto.

Säg något till mig och jag kommer att fråga vad du har för källa. Eller så kommer jag bara säga emot för att testa dina argument.

Det kan stundtals bli väldigt irriterande för flickvännen, familjen och vännerna. Det är uppenbarligen svårt för mig att inte ta med journalisten Karl-Magnus Lundvall hem efter avslutad arbetsdag.

Det här får mig att låta som världens bästa, mest opartiska journalist. Men det är jag så klart inte. Jag tillhör inte heller toppen på min arbetsplats i Älmhult.

Men det är sådan jag är nu och sådan jag har blivit.

I jobbet som journalist ska man ifrågasätta allt. För det är väl så man får reda på saker, benar ut frågeställningar och belyser situationer som intresserar människor.

Om du hade sagt till mig att jag skulle ifrågasätta allt, hade jag svarat med en fråga: Varför?