Antologi: Småländska förebilder och föregångare

Så är det med en liten och till formen oansenlig artikel av Birgit Friggebo i en ny bok från Smålands akademi.

Den heter Småländska förebilder och föregångare.

Av Birgit Friggebo, som varit statsråd och landshövding i Jönköping, får vi veta att Småland skickade tre, säger tre, kvinnor till riksdagen under de 50 åren från den kvinnliga rösträttens införande till tvåkammarriksdagens upphörande 1970. Två av ledamöterna kom från Jönköpings län och en från Kalmar län.

Det dröjde 28 år innan den första småländska kvinnan tog plats i riksdagen. Hon hette Tekla Torbink och var socialdemokrat från Kalmar. Ungefär samtidigt kom folkpartisten Helga Sjöstrand från Eksjö in. Sedan dröjde det 12 år tills socialdemokraten Iris Ekroth från Huskvarna kom in och kunde bokföra 54 motioner på sitt konto när hennes tid i riksdagen tog slut 1970 med att fem gubbar stod på valsedeln framför hennes namn. Birgit Friggebos artikel innehåller ytterligare flera personnotiser, en del nog så rörande, om dessa tre kvinnor i politikens hårda värld. Numera är nästan hälften av riksdagens ledamöter kvinnor, noterar författaren.

Boken innehåller 25 artiklar om människor som kanske inte alla gånger framstår som förebilder, men ändå är intressanta. Lennart Johansson, forskningschef hos Kulturparken Småland, skriver om riksdagsmannen Johan August Sjö från Linneryd. Det var en man som aldrig vek ned sig för det politiskt korrekta. Uppsatsen är en studie i sydsmåländsk mentalitet. Letar man bara på rätt ställe så ligger den fortfarande och pyr. Där fanns nog hindret för att Kronobergs län inte fick någon kvinna till riksdagen de första 50 åren det var möjligt.

En annan typ av mentalitet läggs på bordet av designern och professorn Erika Lagerbielke i en uppsats som heter Det lilla småländska leendet. Motivet är Stockholmstjejen som kom från Konstfack till glasblåsarna på Orrefors. Det är en berättelse så kärleksfull att man blir varm som om man själv vore med i hyttan, när hon berättar om yrkesmän som gör allt, och mer ändå, för att en idé ska materialisera sig i glaset. Men kommentera? Nja, ett litet leende räcker långt när man förstår vad det betyder.

Peter Aronsson, professor i historia och specialist på frågan hur man använder historia, har skrivit om Blända, den mytiska kvinnan som räddade det skyddslösa Värend från dansken genom att supa honom full och sedan döda honom. Vi får historien insatt i ett sammanhang och en förståelse för berättelsens eviga liv. Till detta kommer en vass iakttagelse: Många mytiska figurer ur fornnordisk och vikingatida historia har kidnappats av rasistiska vit makt-rörelser.

Men, skriver Peter Aronsson, ”Blända har inte kommit till användning där trots sin krigiska styrka. Det hotfulla i en stark kvinna blockerar effektivt för detta högerradikala bruk.”

Den nya boken från Smålands akademi innehåller nöjsam läsning från många olika fält, även spelmansmusik, journalistik, entreprenörskap och idrott.