En överlevandes berättelse

Jag trodde först att titeln på Malin Billers självbiografiska serieroman anspelade på talesättet "som man ropar i skogen får man svar", det vill säga ekot – man får det svar som ligger inbäddat i ens egen fråga. Men det visar sig att titeln Om någon vrålar i skogen snarare syftar på det filosofiska problemet om iakttagande och existens: om någon vrålar i skogen men ingen hör, är det då ett vrål? Finns personen som skriker ut sin smärta?

Skogen har också en högst påtaglig dimension i boken. Den täcker hela Värmland, dit den sjuåriga Malin flyttar med sin familj från en lycklig uppväxt i Helsingborg. Och nu drar den mörka virveln igång: fadern super ner sig, förgriper sig på sin dotter, flickan får ätstörningar och psykiska problem. Skilsmässan innebär en tillfällig lättnad, men skolan och puberteten är övermäktiga krafter att hantera, och det finns ögonblick då det verkar enklast att bara lägga sig ute i skogen och somna ifrån allt. Malin Biller är bra på att i retrospektiv urskilja och lyfta fram de ljuspunkter som gjorde att hon trots allt kunde ta sig vidare: musiken (albumet rymmer en underbar kärleksförklaring till Beatles), kompisen Anders som också står utanför med sin hemlighet, att han gillar killar, och så upptäckten av att teckningar och ord kan kombineras till något fantastiskt: en serie!

Här är det läge att dra en lans för seriekonsten som överlevnadsverktyg och frigörelseinstrument, och att ge cred åt den svenska seriekulturen som inte stirrat sig blind på tekniska finesser utan prioriterat det grundläggande: att ha något att berätta. Det har Malin Biller, och hon har också ett sätt att berätta som lyckas få humor, klarsynthet, självironi och värme att rymmas i en historia som kan tyckas nattsvart, men att våga berätta färdigt ger berättelsen sitt lyckliga slut.

Det är ett mycket starkt, modigt och generöst album, lätt att tycka om och för vissa av oss kanske alltför lätt att känna igen sig i. Och det som gör albumet till konst: nu är historien färdigberättad, nu är den inte bara hennes, nu kan den hjälpa och styrka andra.

Jonas Ellerström