Företag har rättigheter också mot stater
Efter avslutade förhandlingar, vilket kan dröja ytterligare ett par år, är det upp till parlamentets ledamöter att godkänna eller förkasta avtalet, och redan har debatten rullat i gång, inte minst här i Sverige. Med tanke på frågans dignitet är detta naturligtvis positivt. Desto mer negativt att argumentationen ofta innehåller både populism och faktaförvrängningar.
Främst handlar kritiken mot TTIP om det investerarskydd som är tänkt att ingå i överenskommelsen. Enligt denna mekanism – Investor-State Dispute Settlement (ISDS) – är det tänkt att eventuella tvister mellan stater och investerande företag ska avgöras av en särskilt inrättad skiljedomstol. Detta, menar motståndarna, kan innebära att privata utländska företag, i det här fallet amerikanska, genom att vända sig till skiljedomstolen kan upphäva politiskt fattade beslut i ett specifikt land. Ett exempel som ofta förs fram är att ett svenskt förbud mot vinstuttag inom välfärdssektorn skulle kunna upphävas om ett amerikanskt vårdföretag som investerat i Sverige vänder sig till domstolen i syfte att få förbudet hävt.
Men detta argument bygger på ett missförstånd då Sverige, i likhet med alla andra inblandade länder, har rätt att införa vilka lagar som helst, förutsatt att inte utländska företag diskrimineras i enlighet med villkoren i handelsavtalet. Bortsett från att det finns klara fördelar med att ha en nationellt neutral institution som löser tvister mellan stater och företag så borde det heller inte vara kontroversiellt att också privata företag har rättigheter gentemot stater. En nationell regering har naturligtvis också skyldigheten att följa ingångna avtal, och om ett företag upplever att så inte är fallet så är det snarare logiskt att de kan pröva sitt ärende hos tredje part.
Men att döma av argumentationen så finns bland vissa politiska grupperingar fortfarande en stark aversion mot privata företag. Privata företags intresse antas av någon anledning alltid stå i strid med intressen rörande exempelvis miljö och folkhälsa, ja, till och med demokrati. Motståndet mot TTIP/ISDS är alltså i mångt och mycket ett motstånd mot marknadsekonomi och privat företagande. Att andra redan existerande handelsavtal har investerarskydd liknande ISDS utan att detta lett till någon rejäl debatt tyder också på att aversionen mot privata företag är extra stark om företaget är amerikanskt.
Det vore beklagligt om denna ologiska aversion gör att handelsavtalet mellan EU och USA inte blir av, eller blir en halvmesyr, och att vi därmed går miste om den tillväxt- och sysselsättningsinjektion som ett färdigt avtal innebär – på bägge sidor om Atlanten.
Pär Krause
