Perfekta cupcakes ger inga pensionspoäng

En bit in på nästa år börjar ett nytt program i P1. Husmorsskolan heter det. Jo, det har redan sänts ett program med det namnet. Då var det femtiotal och programtiteln helt utan ironi.

Nu är det om inte ironi så åtminstone med glimten i ögat. Hoppas jag. Men jag blir mer osäker ju mer jag läser på.

Husmorsskolan i P1 ska ledas av Underbara Clara, det vill säga Clara Lidström, en av Sveriges största bloggare och känd för säkert alla yngre läsare av den här tidningen. Hon har en hängiven beundrarskara och hon är en del i vad som brukar kallas för hemmafrutrenden. Clara bloggar om sitt hus, sina loppisfynd, sin klimatsmarta livsstil, sin hund och sin man. Hon tar vackra bilder av allt det där och på sig själv. Hon skriver också en del om samhällsfrågor och kan formulera sig enkelt men välformulerat och skarpt i ämnen som jämställdhet och konsumtionssamhället.

Husmorsskolan ska spelas in hemma hos Clara och dessutom i hennes kök. På presskonferensen bjöds det på kristyrpepparkakor och glasyr­muffins.

Programmet ska lära oss köp och släng och kemikalieberoende samhällsmedborgare att uppföra oss smartare, billigare, miljövänligare, så där som mormor gjorde.

Och hurra för det. Den kunskapen behöver spridas, den där nästintill ordlösa erfarenhet som gått i arv mellan (kvinno–) generationerna om hur man sköter ett hem, ett kök, ett barn, en tvätt utan ett batteri av sprayflaskor med oändliga innehållsförteckningar.

Men, ja ni vet, det var ju ett litet tag sedan kvinnorna stod i stugan och saltade fläsk. Nu gör vi ju alla (nästan) lite av allt, jobbar, städar, vabbar. Oavsett kromosomsammansättning.

Och programmet heter Husmorsskolan. Ska det tolkas lite skojfriskt? Kanske. Kanske inte. För det låter som hemmafru, cupcakes och bostads­besatta inredningsbloggare, som sju gamla sorters kakor som ska arrangeras snyggt på pastelliga tårtpapper på loppisfyndade och lagom sjaviga kakfat på fot.

Husmorsskolan låter inte som ett framåtblickande program som med lite smarta tricks från förr ska få oss överprivilegade konsumtionsmonster att spara lite på vår planet, som inte är så chic när den är shabby. Eftersom det är kvinnorna som ska göra detta. Kvinnor i kök. Som pyntar.

Detta är en del av en större rörelse. Och jag undrar – jag undrar förtvivlat – varför tar kvinnor frivilligt dessa jättekliv tillbaka in i immanensen, rätt tillbaka in i köket och slänger bort nyckeln, uteskorna och rätten till yrke, frihet, utrymme och makt i det offentliga rummet. Det är backlash och inget annat och jag tror att den här vurmen för förkläden och inläggningar och romantiseringen av detsamma kommer från dem som tror att dagis alltid har funnits och inte har en aning om hur kvinnor fått slåss för ... allt. Rätten till studier, rösträtt, en plats i samhället. En plats långt bort från köket. Perfekta cupcakes ger inga pensionspoäng.