Dags att agera för en likvärdig skola
Vänsterpartiet har under flera års tid påpekat brister, men majoriteten verkar helt oförmögen att ta sig an problemen med någon beslutsamhet. Nu säger utbildningsnämndens ordförande Pernilla Tornéus i en intervju med Smålandsposten att hon är redo att se över den socioekonomiska resursfördelningen. Det är något som vi i Vänsterpartiet yrkat på de tre senaste åren i utbildningsnämndens internbudget. Tyvärr har den blågröna majoriteten konsekvent sagt nej, senast så nyligen som för två månader sedan. Hur långt ner i statistiken ska vi behöva halka innan Tornéus och övriga blågröna politiker vaknar och anser det nödvändigt att agera?
Att Växjö är en segregerad skolkommun är ingen nyhet. För ett år sedan skrev vi i en debattartikel om Braås skola, året dessförinnan en artikel om jämlik skola med fokus på just socioekonomi. Men inte mycket har hänt och skolorna i kommunen har blivit ännu mer ojämlika. I dag finns det skolor i Växjö där endast 20-30 procent av eleverna når måluppfyllelse i samtliga ämnen i årskurs 6 och 9. Skillnaderna mellan skolorna riskerar dessutom att öka ytterligare när det aktiva skolvalet nu införts. Vissa skolor blir valda och andra väljs bort. Även utan aktivt skolval kan elever välja fritt, men när man uppmuntrar till val ökar ojämlikheten. Populära skolor gynnas medan socioekonomiskt utsatta skolor halkar efter ännu mer.
I en skola som är underfinansierad utifrån socioekonomi blir många elever lidande. Utrikesfödda elever som behöver stöttning i form av studiehandledning på modersmål är en grupp. Elever som kommer från icke studievana familjer är en annan. De elever som, av olika anledningar, är i behov av extra stöd får helt enkelt inte tillräcklig hjälp att nå målen. Situationen försvåras med hög omsättning på lärare eller brist på trygghet och studiero. Utöver detta finns elever som har generellt goda förutsättningar att lyckas men som blir bromsade eftersom det saknas resurser i form av tid, pedagoger och väl inarbetade rutiner för att fånga upp varje elev.
Utbildningsnämndens ordförande Pernilla Tornéus säger i Smålandsposten angående de mest utsatta skolorna att: ”Det blir svårare att laga ju längre tiden har gått”. Värt att notera är att Moderaterna styrt kommunen i snart femton år. Uttalandet gör det också extra svårt att förstå varför den blågröna majoriteten har avfärdat oss i Vänsterpartiet och sagt att vi sätter vår tilltro till pengar som en ”quick fix” och att de minsann vet bättre än så. För att komma tillrätta med skolsegregationen menar vi att det krävs insatser på både kort och lång sikt. Både hos personalen ute i skolorna och hos de som forskar på området finns förslag och idéer. Det kan handla om modersmålsinsatser, fler elevassistenter, fasta vikarier, stärkt elevhälsa, tvålärarsystem, fortbildning eller höjda löner.
Oavsett vilka insatser som krävs, så är ökande ekonomiska resurser en nödvändighet. Växjö kommuns preliminära bokslut för 2020 visar ett plusresultat på 255 miljoner kronor, det kan inte vara så svårt att satsa på skolan.
Björn Kleinhenz (V), ledamot utbildningsnämnden
Maria Garmer (V), ledamot kommunstyrelsen
Pernilla Ramström (V), ersättare utbildningsnämnden
”Oavsett vilka insatser som krävs, så är ökande ekonomiska resurser en nödvändighet. Växjö kommuns preliminära bokslut för 2020 visar ett plusresultat på 255 miljoner kronor, det kan inte vara så svårt att satsa på skolan.”
