Begränsa offentlig näringsverksamhet – skapa 281 jobb i Kronobergs län
Många svenska kommunledningar nöjer sig inte med att skapa ett generellt gott företagsklimat och hantera sina kärnuppgifter. I stället startar de egna kommunala företag som direkt konkurrerar med de lokala näringsidkarna. Även regioner och staten ägnar sig i alltför stor utsträckning åt att driva företag. När offentlig sektor äger företag som bedriver näringsverksamhet kan en skev konkurrenssituation uppstå, då den aktör som reglerar företagen kan ha egna intressen i kraft av att denne äger och driver egna företag.
Det finns i Sverige sammanlagt 2 918 offentligt ägda bolag, men det är bara 8 procent som verkar inom offentlig förvaltning, medan den stora majoriteten på 92 procent är verksamma inom näringslivet. Bland företagens knappt 200 000 anställda verkar 84 procent i näringslivet och resterande 16 procent i offentlig förvaltning. Sammanlagt hade dessa företag en omsättning på 613 miljarder kronor, varav 95 procent var i näringslivet och enbart 5 procent i offentlig förvaltning. Denna statistik visar att offentligt ägda bolag framför allt är inriktade på näringsverksamhet snarare än offentlig förvaltning.
Offentligt ägda företag verkar inom alltifrån tillverkningsindustrin till hotell- och restaurangnäringen, transportbranschen och mineralutvinning. För lokala näringsliv skulle stora möjligheter skapas om man begränsar den offentliga driften av näringsverksamhet som konkurrerar med de lokala företagen. För Kronobergs län specifikt skulle det röra sig om 281 nya jobb.
För verksamheter som ligger utanför kommuners och regioners kärnuppgifter, till exempel kommunalt drivna restauranger, kan en lösning vara att verksamheterna säljs. När det kommer till verksamheter som skolor och fastighetsbolag kan verksamheterna fortsatt vara offentligt ägda, men det skulle då vara möjligt att delar av arbetet flyttas till små och medelstora företag. Till exempel skulle fastighetsbolag fortsatt kunna ägas av kommunen, men upphandla tjänster av städning och fastighetsskötsel i stället för att sköta dem i egen regi.
Denna fråga har tidigare lyfts i samhällsdebatten. År 2007 publicerade till exempel Konkurrensverket boken ”The pros and cons of competition in/by the public sector”, i vilken internationella forskare lyfte fram att det är problematiskt att kommuner, regioner och staten äger företag som agerar på privata marknader. Boken presenterade en teoretisk grund för varför det är problematiskt att offentlig sektor äger näringsverksamhet samt hur detta står i konflikt med den offentliga sektorns roll som reglerare av marknader.
En fördel av att den offentliga sektorn begränsar sin privata näringsverksamhet är att den då i högre utsträckning kan fokusera på sina kärnuppgifter: välfärd och infrastruktur. En annan fördel är att intressekonflikter minskar i de fall då kommunledningar reglerar de lokala företagen, samtidigt som de driver egna företag i konkurrens med andra på marknaden.
Den kanske främsta fördelen är att det lokala ekosystemet av små och medelstora företag stärks, så att Sveriges kommuner får fler och mera livskraftiga små och medelstora företag. I förlängningen menar vi att resultatet blir ett starkare lokalt näringsliv runtom i Sverige, en bättre fungerande offentlig välfärd, och färre intressekonflikter.
Nima Sanandaji, rapportförfattare
Erik Sjölander, rapportförfattare
Mattias Andersson, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund
