Bygge som aldrig borde startat
Nu vet vi ju redan från början att även detta försök kommer att överklagas eftersom det avviker från gällande detaljplan. Allt enligt Vöfabs vd Christer Carlsson.
Frågan är om gällande parkeringsnorm är uppfylld, eller har man från kommunhåll kommit på en ny norm som gör att det räcker med det antal som finns i bygglov nummer ett?
Det är ju ett gott försök att köpa parkeringsplatser av sin egen ägare för 23 miljoner. Om normen säger att den byggande ska tillgodose sina anställdas behov, så måste man ställa sig frågande till samutnyttjande, samt att de anställda får se till att vara först på plats. Även med uppfylld parkeringsnorm så fattas det säkert ett par hundra platser för de anställda.
Beträffande de ökade kostnaderna kan vi nu konstatera att de utfästelser som utställdes av de drivande kommunalråden nu har fallerat fullständigt.
Den strikta kostnadskontroll som utlovades innebär nu en nätt ökning av kostnaderna med 65 miljoner. Alltså närmare tio procent, innan ens ett bygglov har erhållits.
Så nu, Anna Tenje, är det hög tid att förklara hur er strikta kostnadskontroll ska klara slutsumman 713 000 000 svenska kronor, och vilken nytta er oberoende granskare egentligen gör? Dennes uppgift är ju att se till så att stadshuset inte blir dyrare än beräknat (SMP 171223). Hur rimmar det med de nya siffror som presenteras här?
Med ovanstående matematik är bygget nu uppe en bra bit över 800 000 000. Men så länge det går att skära i alla utgifter som berör framförallt barn och gamla så finns det väl utrymme.
Med lite andra ord kan man beskriva processen som en moderatledare yttrade sig om den förra regeringen; ”det här byggnadsexperimentet har pågått alldeles för länge, och borde överhuvudtaget aldrig ha startats”.
Hans Lundquist
