Dags att börja räkna på att en byggnad ska kunna stå i 100 år
Parallellt med behovet av att bygga nya bostäder måste det i Växjö finnas en tydlig medvetenhet om att allt byggande ska vara långsiktigt hållbart och med minsta möjliga klimatpåverkan kopplat till en byggnads livslängd.
Det ligger ett stort ansvar på politiker och tjänstemän i Växjö att skapa bästa förutsättningar för att byggandet i kommunen blir långsiktigt hållbart med minsta möjliga klimatpåverkan. Detta innebär inte minst att noga titta på val av byggmaterial samt en byggnads livslängd.
Sedan den första januari i år är det krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader i Sverige, vilket är bra men det hade varit betydligt bättre om klimatdeklarationen inte endast omfattat byggskedet av en byggnad utan också omfattat en byggnads klimatpåverkan under hela dess livslängd.
Allt byggmaterial har sina unika egenskaper och olika byggmaterial fungerar olika bra beroende på vad en byggnad ska användas till. När det gäller valet av byggmaterial kan nämligen ett fasadmaterial med låg klimatpåverkan under byggskedet visa sig vara ett riktigt uselt val under resten av byggnadens livslängd sett ur ett hållbarhets- och klimatperspektiv. Detta har en forskningsrapport från Kungliga Tekniska Högskolan om olika fasadmaterial påvisat och att underhåll av en byggnad är både klimatpåverkande och kostnadsdrivande.
För att byggandet i Växjö ska bli långsiktigt hållbart och klimatsmart är det av stor betydelse att påbörja ett arbete kring hur olika fasadmaterial står sig under en byggnads totala livslängd – alltså från det att byggnaden byggs fram till dess att den ska rivas – sett ur ett klimat- och underhållskostnadsperspektiv.
Frågor ansvariga politiker och tjänstemän nu måste ställa gällande en fasads klimatpåverkan är bland annat: Vilket material ger minst klimatpåverkan? Vad är en realistisk livslängd på en byggnad och dess fasad? Hur ser livscykelanalysen ut för en byggnad? Hur mycket påverkar underhållet under en byggnads livslängd när det gäller klimat och ekonomi?
I Växjö – men också i övriga Sverige och Europa – har man satt upp som norm att en byggnads livslängd är 50 år. Det är nu nödvändigt att börja ompröva denna norm och se vilka konsekvenserna blir för klimatet om vi i stället börjar att räkna på att en byggnad ska kunna stå i 100 år, eller kanske till och med ännu längre.
Politikerna i Växjö har sagt att staden ska vara attraktiv och hållbar ur ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv.
Med detta som bakgrund har jag för avsikt att träffa ansvariga politiker och tjänstemän i Växjö för att omgående inleda en diskussion kring olika former av byggmaterial och vad som är ett långsikt hållbart byggande kopplat till en fasads livslängd i Växjö kommun.
Johan Onno, vd Mur & Putsföretagen
