Debatt: ”Medan vi ivrigt tar oss vidare framåt får vi inte glömma de som kom före”
Den här veckan firar vi i Växjö alla människors rättighet att vara sig själva. Att leva som den man är. Växjö har ett av Sveriges största och i särklass bästa pridefiranden. Det är ett engagemang vi ska vara stolta över.
I Sverige tar vi på många sätt de rättigheterna för givna. För de flesta av oss råder det ingen tvekan om att alla ska få vara sig själva, att alla ska få älska vem man vill. Många av oss ser hbtqi-personers rättigheter som självklara, och den utvecklingen är värd att fira. Samtidigt får vi dock inte glömma att det är en ganska ny utveckling. Det är inte många decennier sedan vi även i Sverige hade ett samhälle där hbtqi-personer fick sin sexualitet förminskad och sin identitet förnekad. Ända fram till 1979 klassades homosexualitet som en mentalsjukdom.
Medan vi firar den fantastiska utveckling som har skett måste vi komma ihåg att många hbtqi-personer i Sverige växte upp i ett helt annat samhällsklimat. Många äldre hbtqi-personer lever idag med minnen kvar från den tiden. Minnen som kan göra att människor åter tvingas in i garderoben när de börjar behöva hjälp och stöd, då de behöver släppa in främmande personer i sina egna hem, eller flytta till ett vård- och omsorgsboende.
”Det är oacceptabelt att personer i livets slutskede, efter ett långt liv där de kanske kämpat för både sina egna och andras rättighet, åter ska behöva känna att de måste dölja sin identitet.”
Kartläggningar har visat att äldre hbtqi-personer har en sämre hälsa än övriga befolkningen och att många känner en oro inför framtiden, framför allt inför mötet med vård- och omsorgspersonal.
Det är oacceptabelt att personer i livets slutskede, efter ett långt liv där de kanske kämpat för både sina egna och andras rättighet, åter ska behöva känna att de måste dölja sin identitet. Att de under sina sista år inte ska kunna leva öppet och fritt. Som samhälle är vi skyldiga att göra bättre.
Från regeringens sida har vi i år lämnat två uppdrag – ett till Folkhälsomyndigheten och ett till Socialstyrelsen – som handlar om att stärka och utveckla arbetet gällande äldre hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Folkhälsomyndigheten ska följa kunskapsområdet åldrande och äldre hbtqi-personers hälsa, bland annat genom uppföljning, analyser och kunskapsspridning. Socialstyrelsen ska ta fram och sprida kunskapshöjande material om vård och omsorg av äldre hbtqi-personer, för att höja kompetensen hos medarbetare i kommunal vård och omsorg.
Även kommunerna har ett viktigt ansvar att ta del av materialet och att själva vidta åtgärder för att försäkra sig om att äldre hbtqi-personer får den omsorg de har rätt till och det bemötande som de förtjänar. Jag uppmanar alla kommuner att aktivt arbeta med den frågan och se till att medarbetare i omsorgen har rätt kompetens kring sexualitet och identitet.
I Sverige har vi kommit långt. Arbete kvarstår, men medan vi ivrigt tar oss vidare framåt får vi inte glömma de som kom före. De som, i motvind, tog de första stegen. De som riskerade allt för allas rätt att vara den som man är. Att älska vem man vill. Som samhälle är vi skyldiga dem det.
Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister (M)
