Debatt: ”Småskaligt familjeskogsbruk är den bästa garanten för ett mångsidigt skogsbruk”

Småskaligt familjeskogsbruk är den bästa garanten för ett mångsidigt skogsbruk. Där kan rekreationsmöjligheter samsas med biologisk mångfald och effektiv skogsskötsel med höga virkesuttag. Staten eller EU ska inte detaljstyra. Det leder till sämre förutsättningar för alla.

Den svenska skogsdebatten är het och många är engagerade. Det visar hur viktig skogen är för hela det svenska folket och för samhället. Mycket av det som debatteras har sin grund i vad som händer i statens skogar och historisk detaljreglering från statens sida.

Genom åren finns det åtskilliga exempel på statlig detaljstyrning som varit direkt negativ för biologisk mångfald och för skogens utveckling. Två exempel är att under 1960- och 70-talen var det endast barrskog som skulle växa i skogen. Björk bekämpades med flygbesprutning i statliga och i stora bolags skogar. Under 1970- och 80-talen lagtvingades biologiskt rika öar i skogen huggas bort för att ersättas med barrskog.

Avverkningsstatistik visar att enskilda skogsägare i södra Sverige har ökat skogsuttagen per hektar med 76 procent sedan 1984. Det totala virkesförrådet har ökat med 55 procent mellan 1955 och 2019. Detta visar att skogen sköts väl i Sverige.

I södra Sverige visar SLU:s och LNU:s forskning att planterade föryngringsytor binder mer koldioxid än som avgår redan efter 7-13 år. Välskött skog fångar mest koldioxid och i fullvuxen skog minskar kolsänkan efter hand. Ju produktivare skog – dess bättre kolsänka.

Naturrestaureringslagstiftningen, som snart börjar gälla, kan om den är rätt utförd vara positiv för miljön. Men då krävs lokala anpassningar och ett samarbete mellan ägare och myndigheter, eftersom naturen skiftar mycket mellan områden.

Enskilt ägande i familjeskogsbruk är den bästa garanten för ett mångsidigt skogsbruk där biologisk mångfald och produktivitet kan samsas på ett bra sätt. Men det kräver ett starkt skydd av det enskilda ägandet. Staten och EU får inte detaljstyra på ett sätt som begränsar handlingsfriheten, eller bygger upp administration som försvårar för den enskilde.

EU:s politik påverkar dock skogen, oavsett om vi tycker det är bra eller inte. Därför måste Sverige engagera sig i förhandlingarna och se till så att besluten som fattas är bra för Sverige, för våra skogar och för våra skogsägare. Centerpartiet tar det ansvaret i Bryssel. Vi sitter inte bara och surar och vägrar förhandla, som våra regeringspartier gjort.

Skogen ger oss rekreationsmöjligheter, energi, byggmaterial, textilier, hälsoprodukter och mycket mer. Lokalt anpassade skogsbruksmetoder i ett småskaligt familjeskogsbruk ger bäst förutsättningar att lyckas med detta.

Debatten är livlig och ibland hård. Som i alla debatter är det viktigt att lyssna och hitta samsyn. Vetenskap och erfarenhet är viktiga ingredienser i debatten. Vi måste hitta den väg framåt där vi ger skogsbruket bra möjligheter att skapa god biologisk mångfald med goda möjligheter till rekreation.

Emma Wiesner, Europaparlamentariker (C)

Anna Johansson, 1 v ordf Regionala utvecklingsnämnden (C)

Elizabeth Peltola gruppledare, Region Kronoberg (C)