Den svenska grundskolan blir allt mer uppdelad
Det är uppenbart att grundskolan drar alltmer isär och likvärdigheten minskar. Politikernas mantra om att ”alla skolor ska vara bra skolor” har ingen bäring på verkligheten.
Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund presenterar rapporten, ”En alltmer uppdelad skolan”, som handlar om rektorernas syn på förutsättningarna att leva upp till styrdokumenten och bidra till en nationellt likvärdig skola.
Rapporten visar att den svenska grundskolan, i det här fallet högstadiet, blir allt mer uppdelad. Det är allvarligt att svenska skolor har så olika förutsättningar att klara sitt uppdrag. Det är anmärkningsvärt att många skolor befinner sig i extremerna på skalan och att detta så tydligt är kopplat till elevsammansättningen, det vill säga elevernas socioekonomiska bakgrund.
Det har skett en uppdelning av elevsammansättningen mellan kommunala och fristående högstadieskolor och det är de kommunala skolorna som drar det tyngsta lasset. Nästan hälften av de fristående högstadieskolorna har ett mycket gynnsamt underlag med elever från studiestarka hem. Nästan en tredjedel av de kommunala skolorna har ett elevunderlag där föräldrarna sammantaget har den lägsta genomsnittliga utbildningsnivån. Man spår också framtida problem med att rekrytera behöriga lärare och speciallärare.
För att skapa en mer likvärdig skola med höga kunskapsresultat föreslås följande:
• Gör om finansierings- och resursfördelningssystemet i grunden. Staten behöver ta ansvaret för att säkra likvärdiga och rättvisa resurser till undervisningen utifrån elevernas socioekonomiska faktorer.
• Anställ fler lärare och mer stödpersonal på skolor med mindre gynnsam elevsammansättning. Gör det möjligt att använda tvålärarsystemet bredare. Lärare måste få bättre förutsättningar att göra sitt jobb.
• Justera hela skolvalssystemet. Nuvarande kösystemet slopas och ersätts med en antagning som främjar en allsidig social sammansättning av elever och därigenom minskar skolsegregationen.
• Rektorernas roll behöver tydliggöras genom statlig reglering så att de kan ägna sin tid åt sådant som stärker undervisningen och arbetsmiljön.
Nu krävs det mod och ansvarstagande för att kunna göra de genomgripande reformer som krävs. Alla elever oavsett bakgrund har rätt till likvärdiga och goda förutsättningar att skapa sig en framtid.
Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund
”Alla elever oavsett bakgrund har rätt till likvärdiga och goda förutsättningar att skapa sig en framtid.”
