Dumdristigt att fatta beslut före sommaren
Nytt sjukhus eller omforma nuvarande CLV? Som med alla förstudier riskerar det först tänkta att styra hela processen på ett olyckligt sätt. Studien, släppt 9/4, har påfallande likheter med starten av det skandalöst dyra NKS-bygget (Nya Karolinska). Ett litet antal tjänstemän, utan närmare kunskap om vårdens innehåll och utan förankring i den medicinska professionen, styr genom sina förslag politiska beslut som i decennier avgör människors vård och skatteintäkters fördelning.
Förstudien har bestämt sig för att det bara är två hus som ska jämföras och struntar i vårdens innehåll. Det ska utredas senare. Utredningen utgår i dimensioneringen bara från demografiska förändringar (ökat antal äldre med mera). Men antalet vårdplatser, mottagningars storlek, antal operationsrum och utrymme för röntgen och specialmottagningar styrs i allra högsta grad av innehållet i vården. Detta måste vara med från början och har större betydelse än demografiska förändringar.
Sjukvården omformas mycket snabbt. Förstudien har inte ens en skattning av hur digitalisering påverkar vårdplatsbehovet eller ytor för inneliggande patienter. Med all sannolikhet sköts i framtiden tunga sjukdomar lokalt i hemsjukvården av allmänläkare i samverkan med specialister på distans. Så sker redan i Borgholm. Mycket inneliggande vård förs över i dagkirurgi eller andra öppna vårdformer till följd av effektivare mediciner men ingen skattning har gjorts hur det påverkar sängplatsantal.
Politiker har utifrån en undermålig nationell utredning om centralisering av mer ovanliga sjukdomstillstånd bestämt om så kallad nivåstrukturering. Kronobergs läkarfack protesterade i Smålandsposten den 12 juni 2018 men den ogenomtänkta centraliseringen fortgår och får konsekvenser för vården i Växjö. Inte ett ord om detta i förstudien, inte heller om den nära relationen till kommunernas äldrevård, kommunicerande kärl med sjukhusen.
Väljer regionfullmäktige, som brådstörtat ska kallas in för extramöte, att bygga ett nytt sjukhus riskerar det att vara omodernt redan innan det är klart. Alternativet att successivt bygga ut och om på CLV ger större flexibilitet till kommande förändringar i vårdens innehåll. CLV-alternativet innebär också mindre risk för ekonomisk katastrof. Man tar en ombyggnad i taget fram till 2050 och kan anpassa takten till det dagsaktuella ekonomiska läget. Några fyllda kassakistor finns inte.
Tidigare landstingsdirektör Lennart Rydberg har i Smålandsposten den 22 januari tydliggjort vad som krävs för att ge klarsignal: ”Om man inte ska äventyra den ordinarie verksamheten är det rimligt att i en investeringsfond ha cirka 70 procent av beräknad total investeringskostnad”. Men ingen politiker eller tjänsteman har bemödat sig att svara. Kronoberg är ett av Sveriges minsta landsting med nästan högst skatt. Marginalerna är små och vad händer vid nästa finanskris a lá 1994 och 2008, i lågkonjunktur eller vid nya bankskandaler som drar med sig välfärden.
Risken är uppenbar att förstudiens kostnadskalkyler inte håller och leder till hårdhänta besparingar i löpande verksamhet på och utanför sjukhus och att satsningen på bassjukvården, den nära vården, fundamentet för övrig vård, aldrig blir av. Stora besparingsbeting är redan lagda för 2019.
Politikerna i regionen har ett svårt beslut framför sig. Jag är inte beredd att ta ställning för något alternativ. Men flera läkare med mig begär ett helt annat underlag än vad förstudien åstadkommit. Det är dumdristigt att fatta beslut före sommaren!
Det tar minst ett halvår att ta fram ett allsidigt beslutsunderlag med kvalitet.
Sänd genast förstudien till extern granskning. Då ska det inte vara något konsultbolag som regionen väljer. Konsultbolag i sjukvårdssverige levererar de resultat de tror politikerna/tjänstemännen förväntar sig och som de får betalt för.
Låt till exempel Stockholms Universitet, som granskat beslutsprocessen på NKS, ge sin ”second opinion”. Eller Nordiska Hälsovårdshögskolan.
Bengt Järhult, distriktsläkare, Ryd
