En församling, en kyrka
Det är drygt 1000 år sedan vi i Sverige blev bekännare av den kristna tron. Borgare, bönder och många andra skapade tidigt församlingar och började bygga kyrkor. Det var slit och släp i årtionden, ja i århundraden, men till slut stod där över trettio församlingskyrkor bara inom Växjö kommun och pastorat. I dåtid fanns det också nästa lika många församlingar eller socknar med en kyrka mitt i byn dit man kunde promenera eller åka häst och vagn.
När Tegnér kom till stan fick många församlingar riva sina gamla kyrkor och i stället bygga så kallade Tegnérlador. Några tjurskalliga församlingsbor lät dock behålla sina gamla kyrkor varför vi idag också har flera medeltida kyrkor kvar förutom domkyrkan. Idag är vi nere på 13 församlingar och inom några år är det sannolikt högst fem församlingar inom pastoratet. Fast alla drygt 40 kyrkor står kvar.
Växjö pastorat har idag cirka 52 000 medlemmar. Man omsätter årligen lite drygt 200 miljoner kronor och har samlat på sig stora överskott. Många människor ute i bygderna har dock tyvärr tröttnat på att engagera sig i det lokala församlingslivet. Församlingsrådens roll har ifrågasatts och den pastorala indelningen fungerar dåligt och behövs inte som organisatorisk enhet.
De flesta kyrkorna är nu i energikrisens tider stängda och värmen har dragits ner till ett minimum. Där det ute i bygderna råkar finns kvar något församlingshem tar man det i anspråk för högmässa och andaktsstunder. Kyrkor öppnas bara upp för dop, bröllop och begravningar och man måste vara välklädd för att klara kylan. I stort har endast domkyrkan öppet som vanligt och man kan numera betrakta den som kyrkan mitt i byn.
Avvecklingen av de uråldriga församlingarna ligger kanske i tiden. Jag kan framför mig ana att ett stort antal kyrkor, i likhet med Kronobergs slott, i en framtid kommer att ståta som övergivna ruiner ute i bygderna. Må så vara. Vi måste börja vänja oss vid att det bara finns en aktiv kyrka i varje församling. Exemplet med nya TVK-församlingen kanske kan innebära att Tävelsås kyrka kan upplåtas till kommunen för skolverksamhet, Kalvsviks kyrka blir församlingskyrka medan Vederslövs kyrka blir ungdoms- och föreningsgård. Fler alternativ finns säkert.
Svenska kyrkans viktigaste uppgift är ju att bedriva diakonal verksamhet, utbildning och mission. För detta behövs inte kyrkobyggnader, men väl en organiserad förvaltning med bra och engagerad personal. Trons evangelium kan spridas i bygderna på många olika ställen och sätt. Alltför många gamla ritualer och traditioner lever dock kvar, vilket för många medborgare känns omodernt och tungt. Särskilt för den unga digitala generationen. Det behövs en kyrka i tiden som kan locka. Med lite fantasi kan en kyrkobyggnad användas för mycket till medborgarnas glädje.
Anders Franzén
”Kyrkor öppnas bara upp för dop, bröllop och begravningar och man måste vara välklädd för att klara kylan. I stort har endast domkyrkan öppet som vanligt och man kan numera betrakta den som kyrkan mitt i byn.”
