Energifrågan kräver reformer
Ska Sverige klara klimatmålen måste fossila bränslen bytas ut mot fossilfria. Oftast är el alternativet när det gäller såväl transporter som industri. Dessutom sker det en snabb teknisk utveckling och en tillväxt som ytterligare bidrar till behovet av el. Energiminister Anders Ygeman (S) pratar om att elbehovet kommer att fördubblas till 2045, prognoser från myndigheter och elbranschen pekar på liknande behov.
Sveriges energisystem är väl utbyggt och fossilfritt, men har samtidigt stora utmaningar. De har inte minst blivit påtagliga i södra Sverige där elpriset är mångfalt högre än i norra delen av landet, något som både är ohållbart och orättvist mot alla kunder i södra Sverige.
En anledning till att elpriserna är så olika är att Sverige är indelat i fyra elområden där elpriset styrs av tillgång och efterfrågan samt elnätets överföringskapacitet. I område 3 och 4 råder i dag elunderskott. Särskilt allvarligt är det i södra delen av landet, där lokal elproduktion har lagts ner. Där bygger elförsörjningen på att el kan överföras från utlandet och andra delar av Sverige. Men kapaciteten för att föra över el från de norra delarna av landet till de södra är begränsad och trots den nya ledningen Sydvästlänken, högspänningsförbindelsen från Närke till Skåne som togs i drift juli i år, har kapaciteten inte ökat. I dag riskerar energisystemet att bli en bromskloss för tillväxt och nya företagsetableringar i stället för att vara en möjliggörare som tidigare.
För att energiföretag ska våga satsa på investeringar som bidrar till energisystemet, till exempel förnybar elproduktion i ett nytt kraftvärmeverk, vindkraft, en solcellspark eller energilager, behöver politiker stå för långsiktighet och stimulans.
Vad som nu behövs är reformer:
• Regeringen bör tillsätta en statlig utredning som ser över om dagens elområden fyller sitt syfte och vilka konsekvenser de fått för kunderna och samhället. Huvudfrågorna bör vara: Är den nuvarande indelningen lämplig och hur bidrar den till investeringar?
• Regeringen bör se över Svenska kraftnäts uppdrag. En del av den rådande bristen på kapacitet i kraftnätet beror på stamnätet vars överföring till södra Sverige är otillräcklig. Svenska kraftnät måste ligga steget före och bygga mer för att möta elektrifieringen. Överföringskapaciteten mellan elområdena i ledningsnät som byggs måste också vara tillgänglig för marknadens aktörer och inte begränsas av Svenskas kraftnäts tilldelning.
• Landets politiker bör värna lokal el- och värmeproduktion. Närmare 10 procent av elen i Sverige kommer från kraftvärme som bidrar med lokal el och värme även när det är mörkt och inte blåser. Utöver det avlastar fjärrvärme elsystemet genom att värma hälften av alla fastigheter i landet. Regeringen har infört en rad ineffektiva skatter och byggregler som inte premierar fossilfri och återvunnen värme utan att ta hänsyn till hur tillgången på el påverkas. För att lyfta fram kraftvärmen som en del i lösningen på hur den framtida elförsörjningen ska ske behövs en nationell strategi för kraft- och fjärrvärme.
• Sverige har goda förutsättningar att fullfölja den pågående energiomställningen och skapa ett hållbart energisystem. Ett system som både bidrar till att fasa ut fossila bränslen och ger utrymme för ny tillväxt och nya industrier. Vi vill vara en del av lösningen och se till att trygga elförsörjningen, framtidens energisystem, men för att det ska vara möjligt behöver vi hjälp från landets politiker.
Anders Karmehed, regionchef, Energiföretagen
Mats Karlsson, vd, Alvesta Energi AB
Marc Hoffmann, vd, E.On Sverige AB
Sezgin Kadir, vd, Kraftringen AB
Bo Schönbeck, vd, Ljungby Energi AB
Erik Tellgren, vd, Växjö Energi AB
