GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Fortsatt ojämlik tillgång till logopeder

Endast sex av tio av landets strokepatienter som uppfattar sig ha talsvårigheter och afasi har fått träffa en logoped. De regionala skillnaderna är dessutom stora. Det är fullständigt oacceptabelt.
Debatt • Publicerad 19 mars 2022
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet.
Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet.Foto: Jyrki Sivenius Photography AB

Rikstroke publicerar årligen en rapport om strokevård och tillgång till rehabilitering i landet. Den senaste rapporten (2021) slår liksom tidigare rapporter fast att möjligheten för en strokepatient med talsvårigheter att få träffa en logoped avgörs av var du är bosatt i landet. Ett rikssnitt är på 62 procent. De regionala skillnaderna är fortsatt stora.

Talsvårigheter efter stroke kan bero både på nedsatt muskelrörlighet och på att själva språkförmågan har påverkats – afasi. Oavsett bakomliggande orsak får talsvårigheter stora konsekvenser för den enskilde personen. Den som har afasi har ofta svårt både att tala och förstå andras tal. Det är vanligt att inte kunna läsa, skiva och/eller räkna. På grund av detta har många svårt att klara av att svara i undersökningar och enkätstudier liksom klara av digitala tjänster. Det finns därför ett mörkertal i rapporterad statistik kring talsvårigheter till riksstroke. Något som Riksstroke själva kommenterar.

Kerstin Wiström, ordförande Logopedförbundet.
Kerstin Wiström, ordförande Logopedförbundet.

Föreställ dig att endast sex av tio personer med nedsatt motorik eller fysiska funktionsnedsättningar skulle få träffa en fysioterapeut och ges tillgång till fysisk träning. De flesta skulle finna det oacceptabelt. Men när det gäller kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar är det snarast omvänt. Den som får möjlighet att träffa en logoped, få ordentlig utredning och möjlighet till träning är lyckligt lottad. Detta trots att tal- och språkförmåga är en förutsättning för att samspela med andra människor och kunna delta i samhällslivet. För den som inte får träning och stöd finns det stor risk för utanförskap och psykisk ohälsa.

Nu finns det goda möjligheter att vända dessa negativa siffror. Riksdagens beslut kring primärvårdsreformen med ett nytt nationellt grunduppdrag kan ge patienter med talsvårigheter och afasi efter stroke tillgång till logopeder i primärvården. När hälso- och sjukvård ställs om till patientnära primärvård är det därför viktigt att logopeder kommer med i de kravspecifikationer och upphandlingar som görs.

Ingen ska sakna en logoped.

Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet

Kerstin Wiström, ordförande Logopedförbundet

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.