Fyra förslag som kommer att förbättra matchningen på arbetsmarknaden
Drygt 450 000 personer är utan arbete i Sverige. Digitalisering och klimatomställning gör att vissa jobb försvinner och att andra tillkommer. Utvecklingen ställer höga krav på rätt utbildning. Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det många lediga jobb. Det bottnar i att den svenska arbetsmarknaden har stora matchningsproblem. För att svenska företag ska kunna växa och vara konkurrenskraftiga måste de hitta rätt kompetens. Gymnasial yrkeskompetens är det som flest företag efterfrågar mest. Men enligt SCB:s prognoser kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade fram till 2035. För att möta de behoven behöver vi gå från att 30 procent av en årskull börjar på ett yrkesprogram till att 40 procent tar examen från ett yrkesprogram.
Ska vi nå dit behövs politiska reformer. Vi är glada över att riksdagen nyligen röstade igenom förslaget om att högskolebehörigheten ska ingå på alla gymnasieprogram men att den på yrkesprogrammen kan väljas bort. Vi hoppas också att riksdagen i juni röstar igenom förslagen om en bättre dimensionering av gymnasial yrkesutbildning.
Det är bra reformer, men fler behövs. LO och Svenskt Näringsliv anser att:
• Fler elever måste ta examen från yrkesprogrammen
75 procent av eleverna på yrkesprogrammen tar examen efter tre år, men fler måste nå målen på gymnasiet. Kvaliteten på yrkesutbildningarna behöver öka. Branscherna och Skolinspektionen ska ta fram effektiva metoder för kvalitetsutveckling. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska utvecklas och handledarna måste få de verktyg som krävs.
• Vuxenutbildningen måste matcha arbetsmarknadsbehovet
Platserna inom yrkesutbildningen för vuxna måste bli fler och anpassas efter efterfrågan på arbetsmarknaden. Utbildningarna ska alltid innehålla arbetsplatsförlagt lärande och det måste finnas ett studiemedelssystem för vuxna. Det ska vara möjligt att studera när man är mitt i livet och har barn och bostadslån.
• Studie- och yrkesvägledningen ska stärkas
Elever måste kunna göra välgrundade val till gymnasiet. Valen måste både bygga på intresse och möjlighet till jobb. Vi vill att det ska finnas studie- och yrkesvägledning i hela grundskolan, genom hela gymnasiet och under vuxenutbildningen. Men även yrkesverksamma ska kunna få hjälp att yrkesväxla om de vill eller måste byta spår i livet. Studie- och yrkesvägledare kan visa vägen till bristyrken och motverka könsstereotypa utbildningsval.
• Inför branschråd
För att kvalitetssäkra utbildningarna och anpassa dem efter behovet på arbetsmarknaden behöver branscherna få ökat inflytande över yrkesutbildningarna. Därför bör det inrättas regionala och nationella branschråd som bland annat ska få avgörande inflytande över innehållet och kvalitetssäkra dimensioneringsunderlagen.
De här förslagen kommer att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Fler företag och arbetsgivare inom välfärden kommer hitta rätt kompetens, och fler personer kommer hitta en anställning som passar intresse och kompetens.
Therese Guovelin, förste vice ordförande LO
Mia Bernhardsen, avdelningschef kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv
