Annons

Inga flickor ska giftas bort

Skolavslutningen borde vara en glädjens dag. Men för en grupp barn och unga överskuggas längtan efter sommarlovet av rädslan för att inte komma tillbaka till hösten. Att barn tvingas utomlands för att giftas bort eller könsstympas år 2022 är en skam.
Debatt • Publicerad 6 juni 2022
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill se ett antal åtgärder för att förhindra att barn tvingas utomlands för att giftas bort eller könsstympas.Foto: Pontus Lundahl/TT

Det saknas i dagsläget en heltäckande kartläggning över hur många som drabbas totalt i Sverige, men uppskattningen är att 70 000 personer i åldern 16–25 inte helt fritt kan välja vem de vill gifta sig med.

Och riskerna att drabbas ökar under loven. Ofta sker barnäktenskap, tvångsäktenskap och annat hedersrelaterat våld och förtryck i samband med utlandsresor och allra mest på sommaren, enligt hedersförtryck.se, som samlar information om hedersförtryck på uppdrag av regeringen.

Annons

När det handlar om könsstympning beräknas cirka 19 000 flickor i Sverige att löpa ökad risk att könsstympas.

Den så kallade skamkulturen är inget nytt, då problemet har funnits i Sverige under ett antal decennier. Flera lagar har skärpts, utan att fenomenet har upphört.

Den 1 juli 2014 trädde ny lagstiftning mot äktenskapstvång i kraft, vilket innebär att det både är straffbart att tvinga någon att gifta sig och att pressa någon att gifta sig mot sin vilja.

Även försök och förberedelse till äktenskapstvång är kriminaliserat, liksom att lura någon att resa utomlands i syfte att giftas bort. Barnäktenskapsbrott ger från och med den 1 juli 2020 fängelse upp till fyra år och den som gifter sig med ett barn kan dessutom straffas.

Ska det bli en förändring på allvar så krävs inte bara ny lagstiftning, utan vi behöver jobba för att integrera svenska värderingar på riktigt. Ännu större del av samhällsorienteringen som erbjuds nyanlända behöver fokusera på mänskliga rättigheter och på att individens integritet och kropp inte får kränkas.

Men hedersförtryck pågår ofta i det fördolda. Vi vet inte i dag hur omfattande förtrycket är. Socialstyrelsen har försökt få fram heltäckande siffror utan att lyckas. Vi kan inte vara nöjda med det utan hedersförtryckets omfattning måste mätas. Kommunerna måste dessutom arbeta mer aktivt för att upptäcka barn som riskerar att föras utomlands, i tid.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill se:

• Ett nationellt kompetensteam mot tvångs- och barnäktenskap som arbetar proaktivt mellan myndigheter på hemmaplan och polis i det berörda landet dit barnet tagits, på samma sätt som i Storbritannien, där man kan dömas till upp mot sju års fängelse om ett barn inte återförs i tid.

• Att en särskild enhet upprättas inom Polismyndigheten med uppgift att hjälpa de svenska barn som riskerar att giftas bort mot sin vilja.

• Att kommuner och skolor har enhetliga riktlinjer för hur de ska agera när flickor systematiskt bevakas och begränsas i sina aktiviteter i och efter skolan av släkt eller familj.

Annons

• Att en handlingsplan finns i varje kommun för att upptäcka barn som riskerar att föras utomlands.

• Ett samlat stöd till den drabbade från misstanke till fällande dom och möjlighet till ett tryggt vuxenliv.

• Att en nationell stödtelefon för utsatta upprättas.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt samhällsproblem som kränker och begränsar människor att leva sitt liv i frihet.

Det är hela samhällets skyldighet att se till att denna mardröm tar slut. Hedersförtryck får inte vara orsaken till att skolbänkar står tomma efter sommarlovet.

Sarah Kullgren, förbundsordförande, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Malin Stadig Lundgren, förbundsstyrelseledamot, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet

Annons
Annons
Annons
Annons