Ingen ska påtvingas andras religion
En dag kom en man in på min arbetsplats, som är ett bibliotek på en mindre ort. Han frågade mig om han fick be här. Vad ska jag svara på det tänkte jag först, men sa sedan spontant "du kan be var du vill." För säkerhets skull la jag till: "Tyst så du inte stör någon”.
En annan gång fick jag se en kvinna yoga/meditera på bibblans släktforskaravdelning. Helt okej när det händer någon gång och ingen behövde sitta där just då. Som kristen kan jag också be var jag vill, på tåget, på promenaden, ja var som helst. Jag vet också att vi lever i ett sådant samhälle där jag inte pådyvlar någon annan min trosbekännelse med mindre än att den personen önskar samtala om livsfrågor. Det är självklart och har alltid varit.
En aspekt som jag saknar i diskussionen om böneutrop från moské är hur detta skulle upplevas av alla de som flytt sina hemländer på grund av krig och förtryck. Många av dem önskar leva i ett fritt och öppet samhälle, fritt också från oönskad religionspåverkan. Att varje fredag få höra den muslimska trosbekännelsen på sitt eget språk, ropas ut över sitt bostadsområde skulle säkert för många ge smärtsamma påminnelser om det de önskat lämna.
Vi som inte är arabisktalande störs ju inte lika mycket, eftersom vi inte förstår språket och vi har heller inte samma erfarenheter av förtryck och flykt. Tänk om kyrkorna varje söndag skulle ha utvändiga högtalare där den kristna trosbekännelsen proklameras. På svenska. "Vi tror på Gud Fader allsmäktig... Vi tror ock på Jesus Kristus... Vi tror ock på den helige Ande..."
Skulle kyrkorna få tillstånd till det om ljudnivån var inom gränsvärdena? Det kanske bara är att koppla upp högtalare och sätta igång.
Jag tror dock inte det är en bra idé. Om det hade varit en bra idé hade det säkert varit gjort för länge sedan. Tänk om något barn/ungdom på skolgårdar eller på fritids hör böneutropet och låter sig påverkas. Är inte Skolverket ganska noga med sådant? Är inte detta någon sorts demonstration eller "torgmöte"? Behövs inte andra tillstånd till det än tillstånd för ljudnivå?
Som jag ser det rör det sig om det offentliga rummet där alla ska kunna vistas utan att bli störda av andras trosutövande. Knackar någon på min dörr eller vill ge mig ett blad på stan kan jag säga nej tack eller ja tack, men jag kan inte värja mig för ord som proklameras i en högtalare.
Dessutom tror jag inte det är mer larm vi behöver, utan ro och stillhet.
Lena J Fransson
