Lär sig alla barn att läsa och skriva i lågstadiet?
Forskning visar att en god läs- och skrivundervisning och tidiga stödinsatser lägger grunden för den fortsatta kunskapsutvecklingen och ger elever större möjligheter att klara skolan. Hur ser det då ut i dag? Enligt Skolverkets statistik är det faktiskt vanligt att elever får särskilt stöd först i årskurs 8 eller 9 och då har många frustrerade skolår gått förlorade. För att vända denna trend infördes för drygt ett år sedan förändringar i skollagen, Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser, som förtydligar att alla barn ska få rätt stöd i rätt tid.
Att alla barn ska få stöd tidigt kan tyckas vara en självklarhet men ett misstag som gjorts i svensk skola är att man väntat för länge med att ge stöd och göra insatser för de elever som behöver. För att skolorna ska uppmärksamma vilka barn som är i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter finns Skolverkets nationella kartläggningsmaterial som stöd i detta viktiga arbete.
Nu under coronapandemin, med inställd läxläsningshjälp, stängda bibliotek, mer isolerade familjer och hög sjukfrånvaro, blir det extra viktigt att skolor hittar vägar för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att Läsa, skriva, räkna-garantin ska bli verklighet krävs ett tillsammansarbete på flera fronter. Skolhuvudmännen och skolledning måste skapa förutsättningar som ger lärare möjlighet att genomföra detta viktiga uppdrag.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram ett nytt studiepaket som syftar till att ge lärare ökade kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och dess pedagogiska konsekvenser. Studiepaketet är kostnadsfritt och riktar sig till lärare som undervisar från förskoleklass till årskurs 3.
Vi uppmanar alla skolor att ta hjälp av Studiepaketet läs- och skrivsvårigheter F-3. Specialpedagogiska skolmyndigheten har också en frågetjänst Fråga en rådgivare. Dit kan lärare, rektorer eller föräldrar ringa eller skicka in frågor eller söka stöd.
Vi uppmanar också kommunala och fristående skolhuvudmän att ta stöd från de samverkanskontor som vår myndighet har startat runt om i landet, till exempel finns det ett samverkanskontor i Växjö. Där kan skolhuvudmän få strategiskt stöd för att ge skolor bättre förutsättningar att garantera att alla elever får lära sig läsa och skriva i lågstadiet.
Evelinn Fagerberg, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten i Växjö
Ann Louise Eriksson, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten i Luleå
Kerstin Norell-Helmsjö, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten i Umeå
Ulrika Näsholm, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten i Härnösand
Aya Stehager, projektledare Specialpedagogiska skolmyndigheten i Stockholm
”Att alla barn ska få stöd tidigt kan tyckas vara en självklarhet men ett misstag som gjorts i svensk skola är att man väntat för länge med att ge stöd och göra insatser för de elever som behöver.”
