Med missnöjda medarbetare riskerar vi att notan till skattebetalarna ökar
I en tvärfacklig skrivelse från Vårdförbundet, Kronobergs Läns Läkarförening, Saco och Vision påpekas att det saknas medarbetarperspektiv i beslutsunderlaget och att de därför är "minst sagt oroliga".
I skrivelsen nämns också en mycket viktig aspekt: "Medarbetarna är ambassadörer som förmedlar om Regionen är en attraktiv arbetsgivare… om medarbetarna slutar tro på att vi tillsammans i Regionen kan utföra våra uppdrag får det negativa konsekvenser".
All erfarenhet visar på nyttan av dialog mellan politiker, administratörer och inte minst med kärnverksamheten. I kärnverksamheten finns det avgjort viktigaste, kunskapen och patienterna.
Om våra medarbetare inte känner att det har skett en konstruktiv dialog inför det historiska beslutet, vad kan hända då?
Det råder personalbrist och är vi helt beroende av att våra medarbetare är goda ambassadörer för Regionen, att de berättar i medierna, till kollegor hos andra arbetsgivare och till vänner under utbildning att Region Kronoberg är en mycket bra arbetsgivare och där man prioriterar konstruktiva dialoger.
En återremiss som föreslogs av L och V under debatten hade kunnat ta med detta viktiga perspektiv inför kommande beslut, ett beslut där medarbetarna hade känt att deras kompetens tagits tillvara inför det historiska beslutet.
Det finns tyvärr ytterligare ett viktigt argument för att vi måste ha nöjda medarbetare och medarbetare som är stolta över sin arbetsgivare. Alla vet att personal när som helst kan kontakta hyrbolag som ger betydligt högre lön. Förra året betalade landets regioner 5,6 miljarder för hyrpersonal. I beslutsunderlaget var uträknat hur nya lokaler kunde minska kostnaderna för hyrpersonal, 55 miljoner.
Men. Om vi har medarbetare som inte känner sig lyssnade på och som känner att deras kompetens inte tas tillvara, vilka kostnader kan det föra med sig?
Under den långa debatten ställde jag denna fråga till Regionstyrelsens ordförande Mikael Johansson. Frågan var lite åt det retoriska hållet och det går inte att göra denna bedömning under ett möte.
Därför gör jag nu en egen bedömning av vad det kan kosta att ha medarbetare som upplever att de förgäves bett om en bättre dialog. Vad det kan kosta om vi inte får en lösning.
Aktuell statistik för första halvåret 2021 visar att andelen hyrpersonal i regionerna varierar stort, från 1,7 procent i Skåne till 9,5 procent i Västernorrland. För Kronoberg redovisades 5,7 procent, vilket är en jämförelsevis hög siffra.
Eftersom skillnaderna mellan regionerna är mycket stora är också kostnaderna mycket olika. Kostnad per invånare varierar, alltifrån 340 kronor i Skåne upp till 1700 kronor i Västernorrland. För Kronoberg var kostnaden 610 kronor.
Regionens mål att bli en attraktiv arbetsgivare påverkar alltså vilka kostnader invånarna får för hyrpersonal. Vi har nöjda medarbetare som ärligt kan verka som goda ambassadörer för sin arbetsgivare.
Om medarbetarna även fortsättningsvis inte känner sig lyssnade på riskerar vi att notan till skattebetalarna ökar.
Med tidigare erfarenhet som personalansvarig tjänsteman blev jag orolig under debatten, orolig för att så lite uppmärksamhet ägnades åt våra medarbetare uttalade önskningar.
Det tråkiga med dessa siffror, utöver att de skall betalas, är att det kan utvärderas. Hur kommer det att gå med kostnaderna för hyrpersonal? Kommer regionen att lyssna till fackförbundens önskningar?
Om något år vet vi.
Christer Persson, fullmäktigeledamot (V)
(Källor: Dagens medicin)
