Annons

Partiernas beteende på sociala medier ett hot mot demokratin i Sverige

Den senaste valkampanjen var den smutsigaste hittills i Sverige. Väljarna tyckte att valkampanjen var osaklig och saknade faktabaserade diskussioner (1). En stor del av förklaringen ligger i hur partierna beter sig på sociala medier (2). Beteendet på sociala medier utgör i dag kanske det största hotet mot demokratin i Sverige eftersom en alternativ världsbild skapas. För att komma tillrätta med det skulle vi vilja att partierna kommer överens om en code-of-conduct för hur de ska bete sig.
Debatt • Publicerad 12 januari 2023
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Beteendet på sociala medier utgör i dag kanske det största hotet mot demokratin i Sverige eftersom en alternativ världsbild skapas.
Beteendet på sociala medier utgör i dag kanske det största hotet mot demokratin i Sverige eftersom en alternativ världsbild skapas.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det kanske värsta exemplet var hur SD anställde ett trettiotal medarbetare som med hjälp av kontantkortstelefoner skapade falska konton för att sprida falska nyheter (3).

I DN den 221227 beskrivs hur SD, M och KD använde sig av massiva riktade kampanjer om sänkta bränslepriset riktade mot utvalda väljargrupper; människor på landsbygden och män i medelåldern. Partierna såg avsiktligt till att exkludera grupper som kunde förväntas komma med motargument när det gäller till exempel reduktionsplikten eller klimatpåverkan (4).

Annons

Partierna har under valkampanjen medvetet spridit falska argument om bland annat nedläggningen av kärnreaktorer och höga elpriser (5).

Vi såg hur både KD och SD spred bilden av att de höga elpriserna i Sverige berodde på MP trots att varje tänkande människa borde inse att så rimligen inte kan vara fallet eftersom priserna steg minst lika mycket i hela Europa (6).

Detta var en lögn som spred sig. Tydligen fungerar Goebbels devis ”om man upprepar en lögn tillräckligt ofta så blir det en sanning” lika bra i dagens Sverige som i 1940-talets Tyskland och i Trumps USA (7).

En taktik som används är att låta medlemmar och sympatisörer sprida inlägg som är rena lögner eller som är grova personpåhopp. Inläggen är ofta skapade av anställda partifunktionärer via trollkonton vilket gör att inläggen ser ut att komma från vanliga människor vilket gör budskapet trovärdigt. Inläggen delas sedan vidare av människor i ens egen bekantskapskrets. Det värsta exemplet var de hatkampanjer mot Annie Lööf som SD och ledande politiker från M och KD bedrev, och som bidrog till det drev som ledde fram till mordplanen på henne i Visby. Ord leder till handling (8).

I och med att algoritmerna som styr sociala medier premierar innehåll som liknar det vi själva valt att dela så kommer vi att se mindre av andra världsbilder och åsikter. Det är bevisat att vi reagerar mycket starkare på negativt innehåll och att falska nyheter delas oftare än sanna (9).

Det är därför relativt lätt att via sociala medier plantera en alternativ bild av verkligheten för de målgrupper man valt ut. Detta utnyttjas även av främmande makt, i första hand Ryssland, som medvetet försöker skapa inre motsättningar i fria och demokratiska länder för att försvaga dem (10).

Partierna bör tillsammans skapa en code-of-conduct för hur de beter sig på sociala medier. Det handlar om att partierna, deras medarbetare och förtroendevalda aldrig använder trollkonton utan enbart gör inlägg i eget namn. Det handlar även om att låta någon oberoende granska innehåll så att felaktigheter inte sprids. Code-of-conduct innehåller självklart också att man aldrig går till personangrepp eller misstänkliggör andra partier på ett osakligt sätt. En självklarhet är också att partierna på sina hemsidor offentligt visar alla varianter av annonser och inlägg som delas. Partierna måste också tydligt redovisa sina finansiärer samt samarbetspartners på sociala medier.

Ett ansvar ligger också på våra traditionella medier att i högre grad uppmärksamma hur partierna beter sig på sociala medier samt faktagranska påståenden.

På sikt är det de sociala medieföretagen som måste skärpa sig och rensa upp i träsket genom att använda exempelvis AI och blockkedjeteknik (11).

De sociala plattformarna borde se till att algoritmerna värderar korrekt och bekräftad information högre än engagerande och populistisk information. På något sätt bör validerade, evidensbaserade, skalbara och datadrivna motargument komma fram. Ämnen där det finns en global och vetenskaplig konsensus kring, borde säkras med blockkedjeteknik. Kombineras detta med machine learning och öppna API:er, kan man på detta sätt bygga in automatisk helt källsäkrad debunking i vilken nätplattform som helst. Frågan är: varför görs det inte? Varför vill inte politiker och företag att vår verklighetsuppfattning ska vila på fakta och vetenskap? (12)

Annons

Lennart Adell Kind (MP)

Christine Tidåsen (MP)

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons