Ställ krav på äggen i påsk
Det var ett tufft år i fjol för äggproducenterna, med ett stort utbrott av fågelinfluensa och högre foderpriser orsakade av de höjda transportkostnaderna i samband med coronapandemin. Samtidigt ser vi nu ökade kostnader för el och drivmedel, något som påverkar alla.
Produktionen av KRAV-märkta ägg skiljer sig på flera sätt från övrig äggproduktion. För hönsen på en KRAV-godkänd gård betyder det att de får gå ute större delen av dygnet under sommarhalvåret där de erbjuds riklig sysselsättning så de kan picka och sprätta. Inomhus har hönsen mer utrymme att röra sig på, och de får foder som odlas utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.
Även kycklingar och andra djur har mer utrymme och större möjlighet att få utlopp för ett naturligt beteende. Denna skillnad blev för många alltmer tydlig då WWF:s nya Köttguide lanserades i höstas. De skärpta kriterierna för klimat och djurvälfärd resulterar i att endast KRAV-märkt hamnar i topp med grönt ljus i guidens alla livsmedelsgrupper.
Grundtanken i KRAV-certifierad produktion är att växtnäringen ska cirkulera. Därför används inte konstgödsel, utan i stället djurgödsel eller annan organisk gödsel som kompost eller gödsel från biogasproduktion. Då får djur och mikroorganismer som lever i marken den näring som de behöver för att hålla jorden frisk och näringsrik.
För att få till ett fungerande kretslopp, ska en stor del av fodret till djuren komma från växtodlingen på den egna gården. En ekologisk gård är inte beroende av importerad konstgödsel, som till 20 procent kommer från Ryssland.
Den här påsken är det viktigare än någonsin att välja svenska KRAV-märkta alternativ till påskbordet.
Anita Falkenek, vd KRAV
