GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ställ om kyrkans skogsbruk!

Denna sommar har klimatkrisen gjort sig påmind. Vi har hört om rekordtemperaturer, extrema värmeböljor, enorma skogsbränder och omfattande översvämningar som har skördat många liv och ödelagt enorma landytor, vilket drabbat både oss människor och våra medarter. Nyligen kom även IPCC:s nya klimatrapport med betydligt skarpare formuleringar och varningar än tidigare rapporter.
Debatt • Publicerad 4 september 2021
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Kalhyggesbruket är inte är bra för klimatet, skriver Himmel och jord i Växjö stift.
Kalhyggesbruket är inte är bra för klimatet, skriver Himmel och jord i Växjö stift.Foto: Janerik Henriksson/TT

Skogen har en nyckelroll för både klimatet och den biologiska mångfalden. Gammal skog utgör en god kolsänka samt hyser stor artrikedom och är en förutsättning för att många av våra hotade arter ska finnas kvar. Tyvärr finns det knappt någon riktigt gammal skog kvar. Kontinuitetsskogar som aldrig kalavverkats är en bristvara och de som finns kvar bör verkligen skyddas.

Kalhyggesbruket är inte är bra för klimatet. Cirka 80 procent av den avverkade biomassan blir i dag kortlivade produkter såsom papper och biobränsle, där den inlagrade koldioxiden är tillbaka i atmosfären inom ett fåtal år. Vid en kalavverkning är det dessutom mer kol än det som lagras i de avverkade träden som avgår till atmosfären, nämligen det kol som finns bundet i markens vegetation, svampmycel och övrigt organiskt material.

Om vi i stället endast avverkar grova träd, och låter mindre träd stå kvar för att växa till sig, blir de avverkade träden i större utsträckning långlivade produkter såsom konstruktionsvirke. Om vi undviker kalhyggen och behåller stora delar av vegetationen, stannar kolet som är bundet i marken kvar där till stor utsträckning.

Men hur ska det gå med kyrkans ekonomi om intäkterna från skogen skulle minska? När vi tittar på kyrkans ekonomi blir det tydligt att det som kallas Prästlönetillgångarna (PLT), där skogarna ingår, inte har någon avgörande roll för kyrkans ekonomi, se nedan.

Under 2019 och 2020 fick Svenska kyrkan totalt en utdelning från PLT på 0,5 miljarder/år, varav cirka 0,3–0,4 miljarder kom från skogsbruket. Det kan låta som mycket pengar, men när det sätts i relation till de totala intäkterna om 24,3 miljarder (2020) och 25,8 miljarder (2019) så visar det sig att utdelningen från PLT utgör cirka 2 procent av kyrkans intäkter, varav utdelningen från skogsbruket ca 1–1,5 procent. Lägg till faktum att Svenska kyrkan under 2019 och 2020 gick med en ekonomisk vinst om 2,9 respektive 2,4 miljarder. Även om utdelningen från PLT hade varit 0 kr under 2019 och 2020 så hade kyrkan haft ett ekonomiskt resultat på cirka + 2,4 respektive 1,9 miljarder kronor.

Utdelning Prästlönetillgångarna 2019: 0,5 miljarder

Utdelning Prästlönetillgångarna 2020: 0,5 miljarder

Utdelning kyrkans skogsbruk 2010–2019: 0,3–0,4 miljarder/år

Totala intäkter 2019: 25,8 miljarder

Totala intäkter 2020: 24,3 miljarder

Ekonomiskt resultat 2019: + 2,9 miljarder

Ekonomiskt resultat 2020: + 2,4 miljarder

Det är heller inte självklart att kalhyggesbruket är mer lönsamt än hyggesfritt skogsbruk. Allt fler menar att ett hyggesfritt skogsbruk är minst lika lönsamt för skogsägaren som kalhyggesbruket, i alla fall på sikt. Även om den ekonomiska utdelningen från skogsbruket skulle minska så är det tydligt att Svenska kyrkan har råd med ett mindre inkomstbortfall.

Vi i Himmel och Jord ska göra allt vi kan för att Svenska kyrkan ska skydda alla sina skyddsvärda skogar och tillämpa ett hyggesfritt skogsbruk i resterande skogar samt höja ambitionerna i övrigt klimat- och miljöarbete. Se till att rösta i kyrkovalet!

Himmel och Jord i Växjö stift

Amie Ringberg

Fredrik Sernheim

Sofia Fogelström

Olof Gunnarsson

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.