Stressen sliter ut välfärdens akademiker
Långt före pandemin har välfärdens akademiker rapporterat om en ohållbar arbetssituation, med hög arbetsbelastning utan möjlighet till återhämtning. Den senaste tiden är det barnmorskor som larmat, vilket kulminerat i massuppsägningar. Chefer inom förlossningsvården har avsagt sig sitt ansvar över arbetsmiljön, då de inte kan säkerställa en rimlig sådan. Det är minst sagt allvarligt.
Även yrkesgrupper som lärare, läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer och socionomer har allt för länge tvingats stå ut med en orimlig arbetsbörda. Genom hjälteinsatser, inte minst under pandemin, har de lyckats säkerställa att kvaliteten på välfärden upprätthållits. Men många gånger har det skett på deras egen bekostnad. Det visar sig också i statistiken.
En ny rapport från Saco visar att sjukskrivningarna ökar snabbast bland akademiker. Mer än varannan sjukskriven akademiker har en psykiatrisk diagnos och det är de stressrelaterade diagnoserna som ökar mest. Oftast är orsaken just hög arbetsbelastning, utan möjlighet till återhämtning.
Sjukskrivningarna ökar både inom privat och kommunal sektor, men mest i den sistnämnda. Det är ingen slump. Inom vård, skola och omsorg är arbetsmiljön tuff och personalbristen stor. I välfärden är kvinnor är i stor majoritet, vilket även det visar sig i statistiken. Sacos rapport visar att kvinnor generellt sett är överrepresenterade bland sjukskrivna akademiker. Hela 85 procent av alla akademiker som är sjukskrivna för reaktion på svår stress är kvinnor. De dåliga arbetsvillkoren i välfärden är således inte bara ett stort samhällsproblem, utan även en viktig jämställdhetsfråga. Nu måste en förändring till.
För att förhindra ohälsosam arbetsbelastning som leder till att människor hamnar i långa sjukskrivningar, har arbetsgivarna ett stort ansvar. Men politikerna måste också ge chefer inom välfärden bättre förutsättningar och resurser att förbättra arbetsmiljön. I sin regeringsförklaring lovade statsminister Magdalena Andersson att stärka välfärden. Det kräver god arbetsmiljö för alla dem som arbetar där. Nu är det upp till bevis.
Därför kräver Saco att:
• Arbetsgivarna arbetar mer aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet och ha ett proaktivt och långsiktigt förhållningssätt gentemot detta.
• Arbetsgivarna använder OSA-föreskrifterna (organisatorisk och social arbetsmiljö) mer förebyggande och som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
•Chefer inom välfärden ges bättre förutsättningar att förbättra arbetsmiljön.
• Försäkringskassan klargör behovet av rehabilitering tidigare i sjukfallet för individen än vad som sker i dag.
• Det införs flexiblare regler för bedömning av arbetsförmåga vid dag 365.
Ingen ska behöva tvingas säga upp sig från sitt jobb på grund av dålig arbetsmiljö. Detta är särskilt viktigt för akademiker i bristyrken i välfärden. I dag har allt för många av välfärdens akademiker valt att lämna de yrken som de är utbildade till för att värna sin hälsa och undvika sjukskrivning.
Det är inte värdigt Sverige som land och kunskapsnation.
Göran Arrius, ordförande Saco
