Annons
Nyheter

Utökat regionsamarbete möjliggör större kulturell delaktighet

Nyheter • Publicerad 29 november 2014
Lars Lindkvist.
Lars Lindkvist.Foto: Per-Erik Sandebäck
Samarbetet, exempelvis Regionteaterns, uppfattas­ positivt då det har gett ökade­ antal föreställningar för teatrarna, skriver Lars Lindkvist. FOTO: FILIP SJÖFORS
Samarbetet, exempelvis Regionteaterns, uppfattas­ positivt då det har gett ökade­ antal föreställningar för teatrarna, skriver Lars Lindkvist. FOTO: FILIP SJÖFORSFoto: 

Kulturella och kreativa näringar (KKN) där kulturellt utövande utgör kärnan är en växande sektor i samhällsekonomin. Många beslutsfattare och tjänstemän utanför kultursektorn ser emellertid denna sektor som lågproduktiva delar av ekonomin som i bästa fall lever på bidrag och fungerar som tärande istället för närande. Därför drabbas denna sektor först av offentliga nedskärningar.

I Sverige (2010) arbetade 146?000 i KKN, 4,7 procent av totala antalet sysselsatta. Att jämföra med 120000 inom fordonsindustrin. KKN omsatte för 285 miljarder kronor motsvarande 3,5 procent av Sveriges BNP.

Annons

I Kalmar län utgör KKN 2010 drygt tio procent av länets totala arbetsplatser och ses som en utvecklingsfaktor för länet. Det finns ett starkt behov att öka antalet företagare inom KKN.

I Blekinge fanns 2010 2451 arbetsställen inom KKN, 17 procent av totala antalet. Kronoberg har en stor andel av de sysselsatta inom KKN i jämförelse med andra län. Endast Stockholms län har en större andel verksamma inom sektorn. I Skåne finns drygt 10?000 arbetsställen inom KKN. I sydvästra Skåne utgör de 60 procent, i nordvästra 20 procent och i sydöstra och nordöstra tio procent av arbetsställena.

Piero Luigi Sacco (2014) visar på ett samband mellan innovationsförmåga mätt som länders innovationsindex, och kulturellt deltagande mätt som medborgarnas nivå av aktivt deltagande i kulturlivet. I båda fallen ligger Sverige i topp i Europa. Vi behöver därför resonera i termer av strukturella relationer mellan de kreativa och kulturella näringarna och andra sociala och ekonomiska sektorer.

Utvecklingen i Sverige går mot ett antal större regioner och interregional samverkan. Samtidigt är det viktigt att den regionala identiteten förankras lokalt för att fungera som ett sammanhållande kitt och att Skåne, Blekinge och Småland finns kvar i ett utökat sydsvenskt region­samarbete. I detta bygge är det viktigt att kunna visa på de positiva följder som ökad samverkan kan leda till för parterna. Den som vill samarbeta inom och mellan regionerna hittar sin partner redan nu. Därför gäller det att skapa kugghjulsgränser som hackar i varandra istället för att skapa konstgjorda regiongränser som verkar hindrande. Samverkan kan uppkomma efter behov och inte som påbud uppifrån. Från Blekinge, Kalmar och Kronoberg betonas vikten av ett stegvist ökat samarbete med Skåne. En viktig lärdom är att utveckling kan ske både i stora och små steg där de små kan vara viktigast. Därför kan en utgångspunkt vara det samarbete inom den sydsvenska kultursektorn som redan finns.

Ett på många sätt unikt interregionalt kultursamarbete finns kring Art Line (Blekinge, Kalmar län och Kronoberg), Dans i Sydost (Blekinge, Kalmar län och Kronoberg), Reaktor (Blekinge, Kalmar län och Krono­berg), Regionteatern (Blekinge, Kronoberg och Växjö kommun), Scenkonst Sydost (Blekinge, Kalmar län och Kronoberg) samt Länsbibliotek Sydost (Blekinge och Kronoberg) och Musik i Syd (Skåne och Kronoberg).

Samarbetet, exempelvis Regionteaterns, uppfattas positivt då det har gett ökade antal föreställningar för teatrarna och ett ökat utbud för publiken i hela regionen. Det ger även tillgång till fler skådespelare, nya impulser och erfarenheter till den egna teatern. Men samverkan och utbyte ger också en tyngre arbetsprocess. Det har därför medfört högre ekonomiska omkostnader, ingen vinst men andra mervärden. Ett gemensamt mål för samarbetet är därför att i ett nyskapande, gränsöverskridande och kreativt klimat, stödja och utveckla kulturen. Genom att samarbeta kan man tillsammans få resurser för fler satsningar inom kulturområdet till exempel genom turnéer, än var för sig.

I ett kommande utvecklingsarbete är det viktigt att de sydsvenska regionerna agerar som understödjare och möjliggörare av tillgång till kultur. Utgångspunkter bör vara att det mesta som sker i kulturlivet är inte beslutat i politiska församlingar utan självorganiserande via ideellt arbete eller enskilda kreativa personer och entreprenörer men behöver stöd för att utvecklas.

LARS LINDKVIST

Samarbetet, exempelvis Regionteaterns, uppfattas positivt då det har gett ökade antal föreställningar för teatrarna och ett ökat utbud för publiken i hela regionen. Det ger även tillgång till fler skådespelare, nya impulser och erfarenheter till den egna teatern, skriver Lars Lindkvist, professor i företagsekonomi, organisation och ledarskap på Linnéuniversitetet. Han är en av författarna i den ny­utkomna antologin Behöver vi en sydsvensk region?

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons