ÅRETS BÄSTA FILMER 2011

JONAS HENNINGSSON

1. Winters Bone av Debra Granik

Kallt, kargt och isande vackert berättat drama om Amerikas bakgård. Debra Graniks råa realism framkallar hon med finstämt foto men framförallt ett helgjutet manus där fokus ligger på det tysta och outsagda.

2. Dogtooth av Giogos Lanthimos

Under den pågående ekonomiska krisen har Grekland gjort några av årets bästa filmer. Bästa av alla blåvita bidrag var Dogtooth där Giogos Lanthimos i ett klaustrofobiskt drama ger en lika känslomässig åktur som någonsin Michael Haneke.

3. Exit Through the Gift Shop om Banksy

Bland många bra dokumentärer var detta kanske den bästa. Vårt förhållande till vad som är äkta och konstvärldens ängsliga letande efter nästa heta konstnär är några saker Banksy diskuterar i en film som skickligt vrider och vänder på berättelsen och berättandet.

4. Poesi av Changdong-Lee

Changdong-Lee är en mästare på att sätta luppen på det sydkoreanska samhället. Med små medel vecklas en tankeväckande väv av händelser ut där sextioåringen Mija genom poesin hittar skönheten samtidigt som hon konfronteras med det brutala och fula. Bilddrivet, subtilt och gåtfullt.

5. Blue Valentine av Derek Ciarfrance

Derek Ciarfrance lyckades göra ett intrikat vardagsdrama som lämnade få oberörda. Om när livet kommer ivägen för kärleken. Till sin hjälp hade han de lysande Michelle Williams och Ryan Gosling i huvudrollerna.

Årets Överraskning

Apflickorna

Att svensk film mår bra fick vi ytterligare ett bevis för i Lisa Ashans debut. Mörkt och spännande drama.

Ser fram emot mest 2012

Jesper Ganslandts fortsatta filmgärningar i Blondie.

JON ASP:

1. Tinker tailor soldier spy av Tomas Alfredson

En uppvisning i stämning och god smak. Tomas Alfredson är en världsregissör oavsett stilart, fotografen Hoyte van Hoytema den oumbärlige sekundanten. Aldrig har jag suttit så klistrad framför ett spiondrama – trots att händelseförloppet är så sparsmakat.

2. Drive av Nicolas Winding Refn

70- och 80-talsvintage har nog aldrig sett så snygg ut den här sidan millenniet som på Ryan Goslings pyskotiske stuntchaufför med hjärta. I sin fulländade enkelhet växer danske Winding Refns genrefilm till angeläget drama.

3. The tree of life av Terrence Malick

Terrence Malicks filmskapande har en verkshöjd som i det närmaste saknar motstycke i dag. The tree of life är på samma gång evolutionsepos som klassiskt relationsdrama –resultatet helt eget.

4. Play av Ruben Östlund

Ruben Östlunds film var en av årets allra bästa i Cannes. Om betydelsen av de roller som vi tilldelas och underhåller efter förtjänst, oavsett om det gäller svarta förortskids eller en tågkonduktör med för lite drama i vardagen.

5. Gudar och människor av Xavier Beauvois

Efter en verklig händelse om åtta kristna munkar som väljer att förespråka toleransens lov vid ett kloster i Algeriet omgärdat av muslimer. Fantastiska bilder, storartat skådespeleri och med ett braskande ämne för vår samtid.

Årets överraskning: Apflickorna – Lisa Aschan är originella supertalangen som tonar ner gubbväldet i svensk film, bland mycket annat.

Ser fram emot nästa år: En 3D-film för ovanlighetens skull: Martin Scorseses Dickens och Méliès-doftande julfilm Hugo Cabret.

ANDREAS DEGERHAMMAR

1. Oslo, 31 augusti av Joachim Trier

Kanske den finaste, starkaste och mest ömsinta skildringen som gjorts om unga intellektuella män med existentiella kval – någonsin. Jag förstår att det låter som något som visats i överflöd på film, men se den och inse att det aldrig tidigare gjorts så här bra. Faktiskt bättre än den lysande inspirationskällan Tag mitt liv av Louis Malle.

2. Blue Valentine av Derek Cianfrance

Blue Valentine var utan tvekan förra årets bästa amerikanska independentfilm där två av USA:s mest talangfulla skådespelare (Michelle Williams och Ryan Gosling) fick chansen att spela ut hela sina register i rollen som ett gift par som tampas med vardagen och sin relation.

3. Medan åren går av Mike Leigh

Geniet Mike Leigh kan ha världens högsta lägstanivå som regissör och Medan åren går tillhör dessutom en av hans bästa filmer. Som alltid nyanserat, komplext och med en lysande välskriven dialog. Ett familjedrama som stannar kvar och som man vill diskutera.

4. Nader och Simin – en separation av Asghar Farhadi

Två familjer hamnar i fejd med varandra efter ett ögonblicksverk som får ödesdigra konsekvenser. Asghar Farhadi är Irans mest spännande regissör just nu och vann välförtjänt Guldbjörnen i Berlin för filmen. Likt Mike Leigh är det nyanserat, komplext och pockar på diskussion hemma i DVD-soffan.

5. Attenberg av Athina Rachel Tsangari.

Småskruvad och intelligent drama från Grekland av produktionsbolaget och hjärnorna bakom hyllade Dogtooth (som också kom på svensk bio i år). Men Attenberg är ännu bättre, och framför allt varmare och med ett bra mycket coolare soundtrack.

Årets överraskning:

Ruben Östlunds Play är årets bästa svenska film och Lars Von Triers ordbajseri i Cannes var årets skandal. Men det var knappast några överraskningar. Däremot var Lisa Aschans Apflickorna en fräsch, intressant och egensinnig debutfilm, som imponerade på självaste Robert de Niro när den vann filmfestivalen i Tribeca.

Ser mest fram emot 2012:

Som varje år ser jag fram emot programmet för filmfestivalen i Cannes. Sedan har jag redan sett några höjdarfilmer som går upp i början av nästa år som Shame, Poliss och The Descendants. Sedan är jag givetvis nyfiken på Ridley Scotts nya Alien-film Prometheus, med Noomi Rapace i en av rollerna.

CAMILLA CARNMO

1. Apflickorna av Lisa Aschan

Stenhård debutfilm om maktkampen mellan två tonåriga tjejer. Vänskapen som pendlar mellan kärlek och hat. Starka känslor, starkt spel, stark film.

2. Mannen från Le Havre av Aki Kaurismäki

Årets sista premiär fick mig att skriva om listan. Finskt och fransk filmtradition i ljuv förening i en saga om mänsklighet, mod och migration.

3. Midnatt i Paris av Woody Allen

Det här är charmigt på det där typiska trivsel–intellektuella Allen-sättet. Referenserna haglar, romantiken och humorn är flirtig och genial. En lättsam njutning.

4. Nader och Simin - en separation av Asghar Farhadi.

Från Iran kommer detta imponerande välspelade drama om en skilsmässa, en graviditet, en rättegång. Om lögner och konsekvenser. Spännande och gastkramande.

5. Jag är min egen Dolly Parton av Jessica Nesselbladt

En film om Dolly Parton är det egentligen inte, men en film om den nya vänskapen mellan fem kvinnor. Temat är mödraskap, både att ha en mor, vara en och drömma om att vara en. En nära-livetfilm.

Årets överraskning:

Att Folkets bio i Växjö fått hit så många Sverigepremiärer.

Ser mest fram emot 2012:

Meryl Streep som Margret Thatcher i Phyllida Lloyds Järnladyn.