Karate Kid

Remakes och uppdateringar hör sommaren till. Karate Kid är inte en ren remake utan snarare en vidareutveckling av den populära rullen från 1980-talet, ett faktum som gör den något mer sevärd. Originalet har som alltid med kultrullar en tendens att överleva sig själva, originalet känns onekligen förlegat när man ser om den. Men Karate Kid har många fans och den kommer att locka såväl de som var med när originalet gick upp som nyare fans. De kommer inte bli särskilt besvikna på regissören Harald Zwarts tolkning av historien som vilar på klassiska berättargrunder. Ont ställs mot gott och så är det den alltid lika hållbara historien om underdogens revansch, om den nederlagstippade lilla människan som reser sig och besegrar sina belackare.

Dre Parker (Jaden Smith) tvingas bryta upp från sitt skolliv i Detroit när mamman (Taraji P Henson) får nytt jobb i Kina. Ny skola och nya möten, bland annat med vackra Mey Ying. Men när han närmar sig henne får han också snabbt en ovän i hårdingen i klassen.

För att möta sin antagonist får Dre hjälp av Mr Han (Jackie Chan), den enstörige vaktmästaren som bakom den intetsägande fasaden egentligen är kung fu-mästare. Under hans överinseende laddar Dre upp med sedvanlig hårdträning.

Det finns flera saker som visar att tjugofem år har gått, att filmmediet utvecklats och acceptansen för våld har ökat. Slagsmålsscenerna är längre, mer utstuderade och grövre. Regissören Harald Zwart är klok nog att behålla det som fungerade i originalet, många scener är direkta hyllningar till förlagan, men vidareutvecklar andra delar och för in dem i dagens kontext. Inte minst flyttar han hela berättelsen till Kina, ett inte helt problemfritt val. Men Karate Kid i ny tappning fungerar hjälpligt mycket tack vare tolvårige Jaden Smith, producerande Will Smith och Jada Pinkett Smiths son. Han har många av de kvaliteter som krävs för att lyckas axla en så pass stor huvudroll.

Jonas Henningsson