Spänning som faller

I Gothika försöker regissören Mathieu Kassovitz skapa en hybrid mellan klassisk skräckfilm, spökfilm och thriller. Miranda Grey (Halle Berry) spelar en psykiater vid ett mentalsjukhus. Chloe (Penelope Cruz) är en av hennes patienter, en kvinna som hävdar att hon blir sexuellt utnyttjad av djävulen i sin cell. När Miranda kör hem från sjukhuset i hällande regn ser hon plötsligt en flicka på vägen. Då hon stannar för att hjälpa henne upplöses flickan plötsligt, ger ifrån sig ett fruktansvärt skrik och fattar eld.

Psykiatern vaknar flera dagar senare och upptäcker att hon blivit en fånge i sitt eget sjukhus, misstänkt för ett bestialiskt mord. Mirandas psykiater blir den återhållne tidigare kollegan Pete (Robert Downey Jr), som antingen inte kan hjälpa henne eller möjligen deltar i en konspiration mot henne? Så långt är allt väl, och Gothika är bitvis riktigt ruggig. Regissören utnyttjar miljöerna, de gamla slitna sjukhuskorridorerna som han förser med blinkande lysrörsljus, de smygande kameraåkningarna, scenerna vid det gamla huset där mordet skedde och de plötsliga skrämskotten i klassisk skräckfilmsstil skapar alla spänning.

Förvridna karaktärer och mystiska budskap från en död flicka skrivna i ånga, blod och inristade i huden fungerar faktiskt också. Och åskådaren är lika vilsen som Miranda inledningsvis vad gäller hennes mentala tillstånd och vad som verkligen har inträffat.

Tyvärr blir andra halvan av Gothika en besvikelse. För att binda ihop sin historia använder Kassovitz de flesta klichéer som bjuds, filmen tar en onödig och alltför använd väg. Och när man väl har listat ut historien, vilket sker en bra bit före avslutningen, ett generalfel av regissören. försvinner mycket av spänningen.

Jonas Henningsson