Kalmar ångar på
Kalmar tog en skön derbyvinst mot Växjö i söndags och det såg faktiskt ett tag ut att bli en promenadseger. Slutresultatet skrevs till 31-29 men då hade Kalmar dessförinnan varit i tolvmålsledning.
- Jag vet inte vad som hände. Det verkade som om vi lade av när vi hade fixat ledningen med tolv mål, säger Kristian Petersson enligt Barometern måndag.
Men jag håller inte med Tulle. Man la aldrig av och det var just det som gjorde att det blev onödigt spännande mot slutet. Jag satt med min före detta handbollskollega Mattias Carlsson på läktaren och frågade, när Kalmar ledde med åtta bollar, om man inte skulle lugna ner spelet. Då hade i princip alla ledningsmål kommit i andrafas, - de flesta genom Jakobs patenterade tittfint. Men varför sluta när bollarna går in?
Ett gäng andrafaskontringar till och Kalmar ledde alltså med tolv bollar. Men så hände något. Man började titta på tavlan och genast försvann hungern efter mål. Kontringarna avtog men man drog aldrig ner på tempot i det stationära anfallsspelet. Istället fortsatte man att ta tidiga avslut men utan samma fart och samma självförtroende som innan. Växjö började komma ikapp och det blev som sagt lite nervöst på slutet. Men Växjö fick lite för många utvisningar den här matchen, för att ha möjlighet nå hela vägen fram.
Efter fyra omgångar toppar Kalmar HK division 2, men än är åtminstone inte jag särskilt övertygad, vad gäller spelet. Joachim var ganska klar med att målsättningen var att vinna division 2, men ska man vara där i toppen krävs att man har bättre förmåga att anpassa sig efter matchsituationen, enligt mig.
Jag tycker helt klart att Kalmar ska fortsätta ånga på i sin andrafas, för det syntes tydligt i söndags vilket lag som var bäst förberett fysiskt. Men i stationärt spel måste man kunna dra ner på tempot, för att sedan tempoväxla in i en uppstyrd kombination. Lyckas man med det, tror jag definitivt att man är med i toppstriden hela vägen fram.
