Annons

Insändare: ”Glöm inte att människor behöver människor”

Allmänläkaren Christer Petersson skriver en insändare om digitaliseringen av vården.
Insändare • Publicerad 20 januari 2024
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Själv är jag ingen teknikfiende, men definitivt en skeptiker.”, skriver allmänläkaren i en insändare.
”Själv är jag ingen teknikfiende, men definitivt en skeptiker.”, skriver allmänläkaren i en insändare.Foto: JENNY HALLSTROM

Sjukvården har inte varit någon spjutspets i den digitala utvecklingen, men mycket har hänt under de senaste 20 åren. Jag vågar självklart inte försöka sammanfatta, bara ge ett mycket enkelt exempel.

För några dagar sedan sökte jag min egen vårdcentral som jag trivs bra med. Där har man sedan ganska länge en automat där man själv kan checka in och betala sin patientavgift.

Annons

Utmärkt så länge det finns andra alternativ! Men på sistone har jag noterat att man vissa tider stänger den manuella betjäningen i receptionen helt. Idag var det så. En kö av gamla människor trängdes vid automaten. En vithårig dam med kryckkäppar stod främst i kön.

”Personalen tycks ofta vara lika villrådiga som patienterna.”

Automaten vägrade tillträde. Jag erbjöd min (fumliga) hjälp. Det gick bra, och apparaten tilldelade henne en vaccinationstid. ”Men jag ska inte vaccineras”, sa damen lite förnärmat, ”jag ska träffa en läkare”. Då dök en sjuksköterska upp vid automaten och förklarade för damen att all vaccinationsverksamhet flyttats över till vårdcentralen D. Hon hade just fått ett telefonsamtal därifrån med förfrågan om varför hon inte dök upp där på bokad tid. ”Men jag ska inte vaccineras”, vidhöll damen. ”Jodå, och vi kan ge dig en ny tid för vaccination”.

”Tack men jag vaccinerades för en månad sedan och nu vill jag träffa min läkare”. Då bad jag den vänliga sjuksköterskan kolla om damen möjligen hade en läkartid på vårdcentralen idag. Hon gick till receptionen, där det plötsligt uppenbarat sig en levand emänniska. Nej, ingen läkartid idag. ”Men jag trodde att besöket gällde mina knän” sade damen. ”Jag har ju varit på röntgen och vill gärna veta”. ”Det förstår jag”. svarade sköterskan. ”Du kommer att bli kallad för en sådan uppföljning.”

Vad skulle damen göra? Hon tillhör inte en generation som skriker högt. Hon tackade för hjälpen men såg inte helt övertygad ut när hon trängde sig bakåt i kön mot entrédörren. Systemet hade lett henne på irrvägar in i en blindgång. Varför skulle hon lita på att hon kommer rätt nästa gång?

Personalen tycks ofta vara lika villrådiga som patienterna. Alla vill göra sitt bästa, men systemet vill inte ha människor som är dyra i drift. Det föredrar maskiner, som ingen riktigt tycks lita på – än mindre förstå.

Själv är jag ingen teknikfiende, men definitivt en skeptiker. Glöm inte att du är sårbar! Glöm inte att alla digitala nätverk kan rasa samman en dag. Glöm inte att människor behöver människor!

Christer Petersson

Allmänläkare, Växjö

Annons
Annons
Annons
Annons