Insändare: ”Vad är då tillräckligt?”
Idag används alkohol överallt. I bland annat barer, fester och i restauranger.
Alkohol kan verkligen skapa en härlig stund för många och göra att kvällen går från en femma till en tia.
År 1955 grundades Systembolaget i syfte att ansvara för försäljningen av alkoholdrycker och minimera riskerna för bland annat överkonsumtion. Men idag är det fortfarande människor som fått sina liv förstörda av alkoholen.
Människor som lever på gatan och varken jobbar eller pluggar.
Man kan tänka att det är ens vuxens ansvar, men då går vi ju emot anledning till grundandet av Systembolaget. Jag syftar också på dem som är så pass grova missbrukare att dem inte ens vet vad dem gör.
Dem som på riktigt skulle kunna få en vanföreställning om att dem själva är Spiderman. Jag har en i min närhet som på grund av sitt missbruk hallucinerade att hen var jagad av IS. Allt på grund av mer än 10 års överkonsumtion utav alkohol. Hur ska de kunna ta ett beslut om vård? När de inte kan tänka klart?
De som är nära döden, men som tur är lever idag?
Jag är medveten om att LVM (lagen om vård av missbrukare, reds. anm.) finns, men av mina erfarenheter har varken nära-döden-upplevelse, nerbrännande av byggnad, grovt rattfylleri, och psykoser under en period av 10 år varit tillräckligt för att få LVM.
Vad är då tillräckligt?
”För någon av dessa individer kan vara personen som löser gängkriget i Sverige.”
Mitt förslag är att om en person är så pass fast i missbruket under en så pass lång tid, att personen många gånger är i risk för död eller allvarlig skada – att personen alltså är en fara för sig själv och andra människor – ska begränsas köp av alkohol. Detta skulle endast gälla Systembolaget då Ica, Coop och restauranger inte bedrivs av staten. Detta kan ske under en begränsad tid.
Det kan göras av ett beslut av läkare eller annan högre befattning.
Jag tycker också att LVM ska vara enklare att få om man till exempel är en fara för sig själv eller andra människor.
Och för er som endast tänker på pengar och att det skulle kosta för mycket så kan vi tänka att dessa personer, som är så pass nersjunkna i missbruk att de varken kan arbeta eller studera, hade gott kunnat bidra till samhället om de kunde arbeta och betala skatt.
Man kan alltså se det som en investering, samtidigt som vi får en frisk befolkning som kan bidra.
För någon av dessa individer kan vara personen som löser gängkriget i Sverige.
Någon av dessa individer kan vara nästa Olof Palme.
Någon av dessa individer kanske kan lösa världsfreden.
Någon av dessa kan vara nästa Einstein.
Vi kanske har lösningen på alla samhällsproblem i de som hamnat på gatan eller sitter fast i missbruk.
Kevin Johansson, Norrhult
