Annons

Skogs- och jordbruk står vid ett vägval

Dagens svenska intensiva skogs- och jordbruk ifrågasätts av miljöskäl från privatpersoner, föreningar och politiker både nationellt och internationellt. Skogsbolag och vissa politiska partier känner av kritiken och försvarar sina intressen av rent ekonomiska skäl, som vi inte helt kan bortse ifrån. Båda sidor använder sig av statistik och faktapåstående som skiljer sig mycket.
Insändare • Publicerad 13 april 2021
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Lennart Turesson vill se en förändring i det svenska skogs- och jordbruket.
Lennart Turesson vill se en förändring i det svenska skogs- och jordbruket.Foto: Henrik Holmberg / TT

I en debattartikel i Smålandsposten den 24 mars skriver Södra skogsägarnas ordförande Lena Ek och vice ordförande Paul Christensson ”Vi har som mål att bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Genom den hänsyn som tas i skötseln av skogen tillsammans med de frivilliga avsättningarna, skapas varje dag förutsättningar för den biologiska mångfalden. Det är ett arbete vi är ödmjuka inför och som ständigt utvecklas.” Det låter bra som mål. Tyvärr ser det inte ut så i röjningar och gallringar som Södra ansvarat för.

De uppger att deras avverkningsytor är i genomsnitt 2,3 ha (cirka 5 fotbollsplaner) men de nämner inte hur många av den storleken ytor som avverkas eller vilken typ av område det gäller? Vidare hävdar de att enligt artdatabanken så har inte skogarna blivit artfattigare de senaste 100 åren. Detta påstår jag vara felaktig information. Enligt senaste rödlistan bedöms 4746 arter som rödlistade varav 2249 är hotade. Rödlistan har ökat med 11 procent på 5 år. 30 procent av Sveriges 245 häckande fågelarter finns med på den senaste listan.

Annons

Att förneka besvärlig fakta och sprida felaktig information gör det svårt att åstadkomma nödvändiga förändringar till ett i längden hållbart skogs- och jordbruk, vilket är ett måste som vi alla borde inse. Jag är uppväxt på en mindre gård med skog och jordbruk och har upplevt och sett de negativa förändringarna som skett med våra naturresurser.

Min far jobbade mycket i både egen och andras skogar men då bara under vinterperioden. Under den så kallade savperioden som också sammanfaller med yngelperioden (då skogens alla djur får ungar) bedrevs inget skogsarbete. Vid röjning och gallring gynnades alla trädslag och den biologiska mångfalden fanns, med gott om tjäder, orre, ekorrar, svenskhare med flera arter. Då fanns inte de stora fördärvande maskinerna, det var ett skonsamt handarbete, hästtransporter eller möjligen en liten lätt jordbrukstraktor. Den tidens skogsbruk var hållbart.

Att återgå till den tidens skogsbruk är naturligtvis inte rimligt eller möjligt, men alla som tänker framåt förstår att dagens intensiva utnyttjande och förbrukande av vår natur inte kan fortsätta. Detta måste också skogsbolagens företrädare inse. Vi ska naturligtvis också i framtiden nyttja naturens resurser men stora förändringar måste ske. En bra början vore om skogsnäringen slutar med att förneka fakta och i stället försöka hitta alternativa metoder. I dag är det maskinerna som styr hur skogs- och jordbruk ska skötas. Det borde vara tvärt om.

Lennart Turesson

”Vi ska naturligtvis också i framtiden nyttja naturens resurser men stora förändringar måste ske. En bra början vore om skogsnäringen slutar med att förneka fakta och i stället försöka hitta alternativa metoder.”
Annons
Annons
Annons
Annons