GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sluta ignorera den psykiska ohälsan bland unga!

Sverige är utan tvekan det sämsta landet att bo i när det kommer till psykisk ohälsa. Det finns inte ett annat land i Europa som är så naivt när det gäller just detta. Man kan tro att den psykiska ohälsan är lika usel i övriga länder men beklagligtvis är detta inte fallet.
Insändare • Publicerad 11 januari 2022
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Dagens unga är den första generationen som har fötts rakt in i en digitaliserad värld och har således det mycket svårare att klara sig utan mobiltelefonen än vad jämförelsevis äldre har, skriver artikelförfattarna.
Dagens unga är den första generationen som har fötts rakt in i en digitaliserad värld och har således det mycket svårare att klara sig utan mobiltelefonen än vad jämförelsevis äldre har, skriver artikelförfattarna.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Enligt en rapport gjord av Skandias stiftelse Idéer för livet har unga svenskar lägst psykiskt välbefinnande bland alla EU-länder. Sverige är dessutom det enda landet i EU där unga är mindre optimistiska inför framtiden än äldre. Det är alltså inte bara sociala faktorer, ökad press i skolan och sociala medier exempelvis, som spelar in. Det handlar också om hur samhället har hanterat psykiskt sjuka och vilken hjälp de har fått. Det är alldeles uppenbart att hjälpen inte är nog.

Antalet unga som upplever besvär med ängslan, oro eller ångest har fyrdubblats sedan 1980. Detta beror på en revolutionär samhällsförändring, nämligen livet på nätet. Det oändliga flödet av dopamin som erhålles så snabbt man tar upp mobiltelefonen gör att fler blir mobilberoende. Detta gäller givetvis inte bara unga utan även äldre. Det är emellertid dagens unga som är den första generationen som har fötts rakt in i en digitaliserad värld och har således det mycket svårare att klara sig utan mobiltelefonen än vad jämförelsevis äldre har. I mobiltelefonen finns de så kallade sociala medierna. Där finns ett flöde som endast visar inlägg på glädjefyllda evenemang och drömlika kroppar. Det är därför lätt för användare, däribland unga, att jämföra sig med dessa inlägg och komma till slutsatsen att man inte är bra nog. Hela sociala livet är baserat på sociala medier.

Skolan och arbetsmarknaden är två stora faktorer till psykisk ohälsa bland unga. Pressen i skolan ökar i proportion till hårdare studier och framgång ligger i centrum. Det råder ökad stress kring vad man ska göra i ett senare skede i livet. Denna stress kan vara självförvållad men kan också komma från föräldrar eller kompisar.

Vi alla har hört talas om det vi ser som samhällets största tragedi, Barn- och ungdomspsykiatrin, eller BUP förkortat. Mottagningen som ska ta emot och framför allt behandla barn och ungdomar som är psykiskt sjuka. Läkarna på avdelningen verkar kära i statistiken. Ju snabbare en patient skickas hem, desto ‘’snabbare’’ har behandlingen gått. Man kan nekas till samtal med psykolog för att man inte är ‘’tillräckligt sjuk’’. Efter att man har beskrivit sina självmordstankar skickas man hem med en burk tabletter och får den otroligt ohjälpsamma uppmaningen ‘’tänk positivt så mår du bättre’’. Avdelningen måste transformeras från grunden.

Den psykiska ohälsan blir bara värre, och ingen större förändring har skett. Ett steg in i psykiatrin känns för vissa som ett alldeles för stort steg. Att ha någon att prata med är inte självklart, för många är det för långt bort för att kunna sträcka sig dit. Politikerna sviker unga som mår dåligt.

Här är sex konkreta åtgärder som bör vidtas:

• Tillsätt fler kuratorer och sjuksköterskor på skolorna, inte varannan onsdag!

Det finns för få utsträckta händer till unga som mår psykiskt dåligt. En av lösningarna är att tillsätta fler lättillgängliga kuratorer och skolsköterskor.

• Korta köerna till BUP.

Enligt en artikel av Vårdfokus får tre av fyra barn som söker hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin utredning i tid – och många faller mellan stolarna.

• Utbilda unga hur man lyssnar och hjälper andra unga som mår psykiskt dåligt.

Vi måste skapa en mer öppen omgivning där man vågar prata om psykisk ohälsa. Detta gör vi genom att utbilda jämnåriga om psykisk ohälsa och hur man hanterar det. Det betyder mycket att kunna prata med någon som vet hur man hanterar sådana konversationer.

• Fånga in psykiskt sjuka tidigt och kartlägg en behandling omedelbart.

Det börjar oftast med en giltig sjukanmälan. Vi behöver därför fånga upp all frånvaro så tidigt som möjligt. Ju snabbare man får veta om situationen desto mindre hinner ohälsan blomma ut.

• Fler gruppterapier i BUP men också i skolan.

Genom gruppterapier får man chansen att möte andra människor som känner och upplever liknande motgångar som än själv.

• Fler föreläsningar och lektioner om psykisk ohälsa.

Läran om psykisk ohälsa tar lite till ingen plats i skolan. Skolan behöver se till att föreläsningar och lektioner om psykisk ohälsa bedrivs så att elever får en uppfattning om hur det fungerar. Det är likväl angeläget för eleven själv då social ångest och press i skolan är på sin topp.

Avslutningsvis är naiviteten kring detta ämne inte bara skadlig för de utsatta men också för samhället i stort. Det är dyrt med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa bidrar till stora samhällskostnader genom exempelvis sjukvården och försörjningsstöden. Det bidrar jämväl till minskade samhällsintäkter genom bortfall av sociala avgifter och inkomstskatt. Den samhällsekonomiska aspekten får inte glömmas. Det är alltså inte bara av patientens intresse att den fångas upp tidigt. Om samhället gör detta slipper man dyrare avgifter när den psykiska ohälsan har hunnit bli värre. Psykisk ohälsa skadar inte bara den enskilde, utan även samhället i stort.

Sverige måste ta hand om sina unga för en kryare hälsa och en ljusare framtid.

Alexander Bengtsson, elev på Katedralskolan

Nikita Johansson, elev på Växjö Fria Gymnasium

Nora Lindqvist, elev på ProCivitas Privata Gymnasium

Ifrata Mokonen, elev på Skanskagymnasiet

Sara Suleiman, elev på Kungsmadskolan

Fredrik Algam, elev på Teknikum

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.