Annons

Spontan visst, men först om tre veckor

Vad är spontanitet för dig? För oss är det att inte behöva planera allting fyra månader i förväg. Eller ens att behöva planera överhuvudtaget. Att delta på något samma dag. Att följa med en kompis hem oplanerat. Detta är något jag och många andra med mig aldrig får uppleva. Vi har nämligen behov av samhällsstöd som ledsagning, assistans eller liknande.
Insändare • Publicerad 11 mars 2022
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Artikelförfattarna (som inte är med på bilden) vill testa en pilotsatsning, en ”spontanitetspool”. Där ska det finns volontärpersoner som kan hjälpa till vid enklare behov.Foto: Gorm, Kallestad

Systemet gör att vi tvingas minutplanera våra liv. Våra liv mäts utifrån förutbestämda tidskalkyler, som om dessa tidsramar är allt vi behöver för att leva som andra. Att ha en spontanfika, ja gärna men det måste planeras veckor i förväg. Vilket skämt!

Tjänstepersoner har skapat systemet och detta bestämmer att det ska finnas en gräns för hur kul en person med funktionsnedsättning ska få ha. En fritidsaktivitet i veckan räcker. Du simmar ju redan, så du behöver inte gå på teater också. Hur vet du det här, undrar jag? I avslagen brukar det formuleras: Behovet tillgodoses på annat sätt. Som att det skulle finnas någon annan icke existerande fantasiaktör som träder in. Någon måtta får det vara på livskvalitet! Du har funktionsnedsättning, var tacksam för den hjälp du trots allt får.

Annons

Allt det här hänger i grund och botten ihop med en urholkad LSS-reform där det från år till år under lång tid bara har blivit sämre med samhällsstöd. Människor har fått sina liv sönderhackade i småbitar. Vi tycker det är märkligt att det alltid talas om hur dyr LSS-reformen är. Vad då dyr och i förhållande till vad? Vad vill dessa kritiker ha i stället? Institutioner, som just lades ner för att de både var för dyra och dessutom även inhumana. Det kostade skjortan för staten att driva dem. LSS var ju en besparing och är så fortfarande. Att personliga assistenter hjälper oss, ger oss möjlighet att arbeta och ha ett liv. Dessutom genereras en hel arbetsmarknad med personer som anställs som ger tillbaka skatteintäkter. Stödet är mycket kostnadseffektivt. Det finns även en folkhälsovinst då människor mår bättre av att tillåtas delta och vara aktiva samhällsmedborgare.

Angående den ”lilla detaljen” med spontanitet. Borde inte det gå att ändra på? Självklart går det, bara en fråga om vilja och engagemang. Jag vill att Växjö kommuns omsorgsförvaltning, samverkar med föreningsrörelsen och oss. Tillsammans kan vi ta initiativet till att testa en pilotsatsning, en ”spontanitetspool”. Där ska det finns volontärpersoner som kan hjälpa till vid enklare behov. Lite mer flexibilitet och där det tas hänsyn till människors individuella livssituationer. Fullt rimligt, fullt möjligt och verkligen inte för mycket begärt. Ett kommande initiativ som skulle kunna sprida sig över landet och då kan Växjö kommun stoltsera med att vara först på bollen.

Är det inte dags att myndigheter, kommunen, börjar att arbeta mer offensivt och med utveckling, för att hjälpa sina medborgare, i dag sker ju motsatsen, för oss och många andra i liknande situation.

Lukas Karlsson, assistansanvändare

Karin Soelberg, före detta assistansanvändare, numera hemtjänstberoende

Annons
Annons
Annons
Annons