Trafikverkets policy angående reklamskyltar
Efter en tid knackade dåvarande vägmästaren, inte helt oväntat på dörren, och upplyste att man inte fick lov att sätta upp dylika skyltar på vägverkets mark, men vänligt och serviceinriktat hjälpte han till med att lösa problemet genom att flytta ut skyltarna på fastighetsägarens mark.
Idag är det en annan tingens ordning. Jag vet inte om det är centrala order eller lokala aktiviteter där man vill visa vem som har den skrivna lagen under armen. Helt godtyckligt har man rivigt ned skyltar, vilka varit enkla att komma åt och enkla att kasta upp på ett bilflak. Vid påringning till ansvarig får man veta att alla skyltar som icke är tillverkade av Trafikverket har beslagtagits. Tjänstemannen i fråga läser gärna lagen, men har tydligen aldrig varit ute och kollat situationen i fält. Det vore kanske en idé att skjutsa runt dessa fantastiska tjänstemän på en skyltsafari utefter till exempel riksväg 25 och notera hur lagen efterlevs. Är inte alla lika inför lagen?
Vad är det för en utveckling när boende utmed vägarna, dels inte får skylta om olika aktiviteter, dels inte får sätta upp varningsskyltar för barnens skull utan måste sätta ut leksaker och dockor dessutom är det tydligen tillåtet att montera fejkade hastighetskameror och liknande jippon. Det vore väl ett renlighetsbegrepp om man från vägverkets sida överlämnade skylten till den rättmätige ägaren eller gjorde en ny enligt norm och samtidigt talade om vad som gällde och för vilka. Om man sedan blev vänligt bemött så skulle allt vara mycket enklare att lösa. Det är ju faktiskt medborgarna som är ägarna och borde behandlas därefter.
Magnus Aaby-Ericsson
Dansjö
