Tydligare riktlinjer för lärarna

I går presenterade regeringen den nya läroplanen för den svenska grundskolan som successivt ska införas från och med hösten 2011.

I läroplanen sätts tydligare mål både för lärare och elever och det slås fast att eleverna har rätt till strukturerad, lärarledd undervisning.

I årskurs nio ska det finnas kunskapskrav enligt den nya betygsskalan A-F och om riksdagen fattar beslut om betyg från årskurs sex kommer kunskapskraven gälla även där.

Den stundande skolreformen hyllas av flera rektorer på de kommunala skolorna i Växjö kommun. Tydligare riktlinjer gör det enklare för lärarna att uppfylla målen, är det enstämmiga budskapet.

Men alla är inte överväldigade.

Daniel Sundberg, skolforskare vid Linnéuniversitetet, anser att processen har gått för snabbt vilket kan resultera i oönskade bieffekter.

- Det kommer att vara hårdare kunskapskrav. Och de kommer man att stämma av med olika typer av prov. En effekt av det blir att man undervisar för att klara testerna och med det kommer risken att det blir fråga om ytlärning, att fokus blir att klara testerna snarare än att lära sig på djupet.

Daniel Sundberg har själv varit med och tagit fram en forskningsöversikt som handlar om vad som påverkar resultaten i grundskolan.

Den rapporten har presenterats för utbildningsdepartementet. Men några spår av rapporten syns inte i den nya läroplanen. Det gör inte övrig forskning på området heller för den delen, menar Daniel Sundberg.

- Det är anmärkningsvärt att forskningen inte har haft en större roll i framtagandet av den nya läroplanen. Man tror att en ny läroplan ska ha en väldig effekt på elevernas resultat. Men vi ser i forskningen att det finns flera andra faktorer som också spelar in och som man inte haft med här, säger han.

Varför har de struntat i forskningen?

-?De har väl haft tidspress och valt att gå den smidiga vägen.

Att en ny skolreform var nödvändig råder det ingen tvekan om. Och positivt med den nya är att det blir mindre administrativt arbete för lärarna och färre mål.

-Det fanns en del problem med den gamla, till exempel att man skulle möjliggöra mer individanpassad undervisning. Det vi har sett är att det blev ett ökat inslag av enskilt arbete som vissa elevgrupper klarade av, men andra inte. Sedan fanns det många mål och det blev väldigt mycket administrativt arbete för lärarna. I den nya läroplanen är det färre mål och tydligare betygskriterier, det är viktiga bitar, säger Daniel Sundberg.