Originell, oväntad och mångskiftande

Det känns oundvikligen extra laddat att läsa boken med tanke på den nuvarande konfliktsituationen i Israel/Palestina. Utan att hjälpa det blir läsningen färgad av nutid.

Sara Shilo håller ett knippe röster mellan ena handens spretande fingrar medan hon prismatiskt lyckas trolla ihop berättelsen om en dag i mamma Simonas liv och barnens: Dudi, Itzik, Kobi och Etti. Raketanfall pågår, människor tvingas ner i skyddsrummen me­dan Shilos berättelse över pappan, Falafelkungens död, och de efter­levandes drömmar, rinner i?väg och krumbuktar sig som en flod.

Det är en judisk berättelse, mamman härstammar ur en så kallad judeo-arabisk kultur, med rötter i Marocko. Vissa judiska uttryck som förekommer i boken är ej översatta, vilket till viss del exkluderar mig, men trots irritation över det, är detta en av den mest originella, oväntade och mångskiftande roman jag har läst på mycket länge.

Platsen är norra Israel. Språkligt känns översättningen som en högvinst! Från hebreiskan går ett märkligt och personligt romanbygge över till svenska. Sara Shilo gestaltar vår rädsla och fantasi, blandar saga, fiktion och verklighet, Påminner oss om vår utsatta mänsklighet genom likheter, besatthet och fördomar. Där emellan avfyras missilerna.

Tina Persson

Läs också: Bob Hansson, Det sista vi har är våra kroppar, 2012.