Rastlöse Albarn jubilerar – med ännu ett projekt
När Blur debuterade med skivan Leisure 1991 var det inte mycket som tydde på att Damon Albarn skulle bli en av Englands mest respekterade och intressanta låtskrivare. Men under de tre åren tills Parklife släpptes 1994 hände det saker. Bandet fick en tätposition inom brittisk pop, med lika mycket fokus på brittisk som på pop. Som en reaktion på den amerikanska vågen efter Nirvana vände Damon Albarn blicken hemåt med samma varma sarkasm som Ray Davies i The Kinks på sextiotalet. Samma år debuterade Manchesterbandet Oasis och engelsk musikpress skapade popkrig mellan medelklasspojkarna från London och arbetarklasspojkarna från norr. Oasis sålde mer skivor och Liam Gallaghers Linus på linjen-personlighet var onekligen mer underhållande än Damon Albarns lågmälda framtoning. Det stod snart klart att han ville mer än att vara tonårsidol – även om Bambiögonen gjorde Blur till skrikobjekt.
Efter en kursändring mot amerikansk collegerock fick Blur en stor hit med Song 2, skriven på fem minuter som ett skämt. På skivan 13 (1999) blev texterna mer personliga. När ett välomskrivet förhållande tog slut konstaterade sångaren att livet för första gången var skit och låten No distance left to run var ett av resultaten.
Tio år senare var han trött på Blur och 2001 debuterade Gorillaz. Anonym ville bli anonymare och alla omslag och videor har därför tecknats av Jamie Hewlett, som ansvarar för det visuella medan Damon Albarn har hand om musiken. Allt för att slippa synas. Men den släpiga rösten i debutsingeln Clint Eastwood var lätt att känna igen. De två första skivorna har sammanlagt sålt mer än 20 miljoner exemplar, en siffra Blur aldrig varit i närheten av. Numera är bland annat Mick Jones och Paul Simonon från The Clash medlemmar, men många har kommit och gått och bandet är i dag mindre hemligt på scen. Senaste skivan The fall spelades in på iPad under en USA-turné.
Hans rastlöshet är omtalad och han har jämförts med David Bowie. Varje projekt leder till ett nytt. Han har bland annat samarbetet med musiker i projektet Mali music och som producent för duon Amadou & Miriam, bildat The Good, The Bad & The Queen och gjort en opera baserad på kinesiska 1500-talsromanen Journey to the west med 25 musiker i orkestern och texter på kinesiska. Han har gjort en skiva under eget namn med demolåtar inspelade under turnén med Blur 2003. De hade då gett ut sin – hittills – sista skiva, denna gång som trio efter att gitarristen och barndomsvännen Graham Coxon slutat.
2009 återförenades de för några konserter. I dokumentären No distance left to run ser man hur publikens allsång till gospelhymnen Tender vägrar ta slut och hur Damon Albarn – ofta beskriven som känslokall – sätter sig framför trummorna och gråter. Året efter släpptes första singeln på sju år i samband Record Store Day. Sedan dess har det pratats om ett nytt album.
Senare i år är det dags för skivdebut med ännu ett projekt. Rocketjuice And The Moon består bland annat av Michael ”Flea” Balzary från Red Hot Chili Peppers. Damon Albarn ska också vara producent åt soullegendaren Bobby Womack. Fortsättning lär följa.
Blurs debutalbum Leisure, prisade Parklife, personliga 13 och sista albumet Think Tank. Gorillaz debutalbum och supergruppen The Good, The Bad & The Queens enda album. Nu har Damon Albarn ett nytt projekt på gång.
