Skapade glädjespridare mitt i ångesten

Det är trångt i spelavdelningen på App store, Apples butik för appar för Iphone och Ipad. Där finns redan över 220 000 spel och bara sedan i maj har ytterligare över 18 000 nya spel lämnats in till Apple för godkännande.

Ett av dem är Gladiex.

Det är ett märkligt litet spel, en slags färgrann hyllning till spelhallarnas arkadspel på 1970- och 80-talet. Ljud, bild och grundläggande spelmekanik är som hämtad från spel som Asteroids och Space invaders, dåtida klassiker som slukade enkronor. Det skiljer sig mycket från de allra flesta av de där 18 000 spelen; den stora massan av dem är ytterst enkla, snudd på spekulativa så kallade gratisspel som laddas ner gratis, men säljer saker inne i spelet. Gladiex håller både högre kvalitet, flirtar med ett 70-tal som ofta är bortglömt i spelvärlden - och kostar sju kronor.

Men det är ändå inte det som är det som sticker ut mest.

Det som gör spelet så alldeles speciellt är att det bokstavligen var någons livlina.

– För fyra år sedan sprang jag in i väggen. Totalt. Jag låg längst ut på skalan i både ångest och depression. Det var en väldigt svår tid, livet var inte självklart alls, säger Mikael Barnholdt.

– Då blir det att man börjar fundera över sitt liv, vad det blev jämfört med vad man drömde om när man ung. Och min ungdom handlade väldigt mycket om att spela spel och att programmera spel.

Mikael är en 44-årig fyrbarnspappa från Helsingborg. Hans dataspelande började innan Nintendo lanserades i Sverige i mitten av 80-talet, långt innan det ens fanns något Super Mario eller Zelda. Han började spela just Asteroid, Space invaders och de andra arkadspelen i spelhallarna. När de första programmeringsbara datorerna, som ABC 80 och MSX kom på 80-talet började han lära sig programmering. Han gjorde egna spel mest hela tiden.

– Det var den enda framtid jag kunde tänka mig, att bli spelutvecklare. Det var hela mitt liv, berättar han.

Men Barnholdt var 20 år före sin tid; det fanns inget Internet att sälja sina spel på, ingen App store att lansera i. Så när han bildade familj fick han helt enkelt göra som så många andra, skaffa sig ett jobb som gav lön. Men för fyra år sedan tog det alltså stopp. Men det blev ett stopp som gav en ny öppning. För när han mådde som sämst började han damma av programmeringskunskaperna och strax hade han ett färdigt spel. Gladiex. Och tanken med spelet är ungefär vad det heter. Att det ska skänka glädje.

– Allt jag vill är att ge spelarna samma sak som de där gamla pixliga spelen gav mig, en kort stunds verklighetsflykt och glädje. Man ska kunna sätta på spelet, och direkt kunna fly från vardagens bekymmer, bort i en värld som gör dig glad, säger han.

Ingen dålig sak från någon som själv tappade all glädje för en stund.