Småmysigt med doft av jul

Och oavsett hur förtjusta i julsånger vi är, är det klart det finns en gräns för hur många gånger vi orkar höra om hur Santa Claus is coming till just vår town. Kort sagt publiken räcker inte riktigt till för alla konserter.

Vilket stod övertydligt klart i går när den 22:a upplagan av julkonserten med det ödmjuka namnet Julkonserten intog Teleborgshallen. Läktarna ekade nästintill tomma och inte heller på golvet var det fullt.

Men artistkvartetten Andreas Johnson, Elisabeth Andreassen, Lasse Kronér och Marie Serneholt gjorde ändå sitt bästa för att sprida julmys och glädje omkring sig med en rejäl dos julsånger från då och nu och när och fjärran och en hel del humor och skratt dessutom.

Vi får en gospel som Go tell it on the mountain i Elisabeth Andreassens tappning, en modern klassiker som Carolas finstämda En av tusen små med Marie Serneholt, ett lustmord på A fairytale of New York med alla fyra som avslutning på första akten och förstås en mäktig O, helga natt.

Och vi får en hel del i bästa fall småmysigt, lagom roligt smågnabb mellan stjärnorna. Och så några schlagerlåtar som inte har det minsta med julen att göra, men som betonar det melodifestivalarv de alla fyra bär på.

Allt är inte stjärnklart och gnistrande. Kvartettens personliga julfavoriter är inte alltid de som passar deras röster bäst. Serneholts Julen är här blir tam, Johnsons Jul, jul strålande jul för avskalad och inte ens Elisabeth Andreassen har tillräcklig kraft i rösten för att matcha körmedlemmen Paul Lee i The Prayer.

Men det är en trevlig kväll med goa gubbar och glittriga primadonnor, ett kompetent sexmanna band och en förträfflig gospelkör. Det känns ungefär som decemberkvällen utanför. Inga vintervita vidder och ingen gnistrande snö. Men någon minusgrad och lite snöfall i luften. Julkonserten anno 2011 förflyttar oss inte till julafton, men vi kan känna lukten från julbordet.