Stämningsfullt med Sanna Nielsen

Det är roligt att bli överraskad.

Sanna Nielsen har en av Sveriges bästa röster och är efter 15 år i branschen proffs ända ut i fingerspetsarna.

Men att ett av det här årets starkaste konsertögonblick skulle vara när Sanna Nielsen tolkar Kents Utan dina andetag på en julkonsert i Växjö domkyrka, det trodde jag aldrig. Men när hon, iklädd en fantastisk klarröd klänning med släp, i kvällens tredje låt sjunger "jag kan inte ens gå/utan din luft i mina lungor" är det som om luften tar slut även för oss. Jag ryser.

Sanna Nielsen gör nämligen helt rätt på sin julkonsertturné i år. En turné som fått titeln Stämningsfullt. Det är avskalat och innerligt. Kompbandet är inte stort – det består av Joakim Ramsell på akustisk gitarr. Men han är otroligt varierad i sitt spel och följer Sanna Nielsen följsamt genom hela konserten.

Dessutom möter en lokal kör upp på varje konsert. I lördags var det Virestads kyrkokör i Virestads kyrka, i går kväll Kammarkören Sankt Sigfrid. Kombinationen av det lilla gitarrarrangemanget och den stora kören är magnifik.

Det är inte alltid så lätt att fånga den där flyktiga julkänslan en stressad decembertisdag. Väldigt ofta kan julkonserter kännas klistrigt kommersiella och meningslösa. Sanna Nielsen visar att det går att göra annorlunda. Hon får oss till och med att tro på texten i Happy Xmas (War is over): "Let's hope it's a good one, without any fear".

Märkligt nog. För visst är det så att vi får höra några melodifestivallåtar vi knappt minns att vi minns. Men blandningen av dem och en rad klassiska julsånger, där Ave Maria och Little drummer boy är några av höjdpunkterna, blir effektfull. Och attacken i låtar som Empty room är svår att motstå.

Det är ju också så att om man kan göra allt helt perfekt – vi behöver aldrig oroa oss för att Sanna Nielsen ska missa en ton – kan man kosta på sig att blotta sina svagheter. När hon sätter sig vid pianot säger hon att det är läskigt. Hon ska sjunga en låt hon komponerat själv – Not afraid to love – och egentligen tycker hon att det är för privat. Så klart går det utmärkt även om hon säger att hon blir svettig om händerna.

Även Kammarkören Sankt Sigfrid gör en imponerande insats, med både tyngd och ekvilibrism. Det ser dessutom ut som att de njuter av tillfället. Det gör de rätt i – det blev en minnesvärd kväll.